- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 4. Den yngre Vasatiden /
46

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

läget, då rådet på försommaren 1643 i princip beslöt att vid lämpligt
tillfälle angripa grannen: man menade, att den position, Sverige nu hade i
Tyskland, gav utomordentligt goda möjligheter för ett angrepp på Danmark
söderifrån, det enda håll, varifrån Danmark med sin goda flotta var
verkligt sårbart. På det sättet skulle den danska »omringningen» äntligen kunna
brytas; själva tanken på ett dylikt anfall mot grannmakten hade varit på
tal redan under Gustav Adolfs tid och framgick direkt ur den aktiva
Östersjöpolitik, som efter hand utformats i Sverige. Målet för kriget skulle
kunna sägas vara att skaffa Sverige en fördelaktigare position i förhållande
till Östersjöns inlopp och över huvud till förbindelserna västerut — en
naturlig konsekvens av den ställning, som hela det baltiska området numera
intog i det svenska politiska systemet.

Lennart Torstenson förde enligt rådets order på hösten 1643 sin armé
åt norr från Mähren, där han för tillfället befann sig, och vid årsskiftet
stod han på jylländsk mark. Kort därefter inbröt Gustaf Horn i Skåne och
Halland. Den gamla danska fästningsgördeln skyddade ej längre helt mot
de krigsvana svenska trupperna, ehuru Horns krigståg ej ledde till de
åsyftade resultaten. Louis De Geer, den förnämste av de holländare, som stodo
bakom Sveriges ekonomiska expansion under denna tid, skaffade på
enskild väg en holländsk eskader till Sveriges hjälp, och 1644 på hösten vann
den svensk-holländska flottan en avgörande seger över den danska, som
hittills haft överhanden. Resultatet av kriget fastställdes i freden i
Brömse-bro 1645: Danmark gav vissa medgivanden i fråga om Sundstullen och
avstod Jämtland, Härjedalen, ösel och Gotland samt Halland på 30 år.

DROTTNING KRISTINA.

Under det danska kriget hade Kristina blivit myndig och tillträtt
regeringen. Den stora frågan var nu, om hon skulle förmå göra sig och den
svenska kungamakten gällande mot den högaristokrati, som i mer än ett
decennium innehaft den reella makten och förvaltat den på ett i yttre
avseende så lysande sätt. I Frankrike började inom kort frondkrigen, den
våldsamma uppgörelsen mellan centralmakt och feodaladel; i England hade
den stora, mot kungamakten riktade revolutionen utbrutit; i Danmark rådde
adelsvälde. Det allmänna läget tedde sig inte lätt för en adertonårig flicka,
och hon kunde gott tänkas bli endast en docka i det stora spelet om makten.
Hennes personlighet var här avgörande för hennes kommande politiska bana.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/4/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free