Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har hört sägas, att åtskilliga frukta för, att denna stiltje kommer att följas
av oväder.»
I början av juli sammanträdde riksdagen i Stockholm, och inom de
ofrälse stånden förnams tidigt en ganska upphetsad stämning. Meniga
prästerskapet (alltså ej biskoparna), berättar en av riksdagsmännen i detta
stånd, kommo samman och diskuterade olika frågor, bl. a. »om det skall
vara skäligt att någre få personer (nämligen adeln) skall allenast njuta
den (för-) värvade freden till godo, och ingen av de andre stånden, som
dock väl så mycket hava därpå kostat, både med liv och gods, som de,
och skola nu likväl vara sub servitute [i träldom] och intet smaka
fridsens sötma». Med lämpligt utnyttjande av dylika ofrälse synpunkter kunde
enligt drottningens mening adeln förmås till eftergift i den fråga, som för
henne var den viktigaste, nämligen tronföljdsfrågan; och hon kunde till
ofrälse riksdagsmän t. ex. yttra, att hon märkt att adeln gärna ville ha
utskrivning av knektar av det skäl, att de »så kunna hålla bönderna under
lydno». Det dröjde ej länge, innan hon hade de tre lägre stånden under
sitt inflytande. Reduktionskrav fördes fram, striden blev hårdare, och
alliansen mellan drottningen och särskilt prästerskap och borgare fastare.
Det var emellertid inte drottningens mening, att det skulle bli reduktion
nu. Hon fick frågan ställd på framtiden, men hon lovade de ofrälse sitt
stöd i privilegiekampen. Nu stod hon på grund av ständernas oenighet så
stark, att hon kunde föra fram sitt eget huvudkrav: att Karl Gustav
obetingat skulle förklaras för Sveriges arvfurste, alltså att hans hittills
villkorliga tronföljdsrätt skulle gälla under alla förhållanden. Under trycket
från de ofrälse hade råd och adel egentligen intet annat att göra än att gå
FOLDER VID DENNA SIDA. Drottning Kristinas formella tronavsägelse ägde rum inför
de i rikssalen pä Uppsala slott pd morgonen den 6 juni 165i församlade ständerna.
Riksrådet Schering Rosenhane uppläste under andlös tystnad abdikationsakten, varpå
drottningen överlämnade regalierna åt riksämbetsmännen och avlade kröningskjorteln. »Skön
som en ängeh och klädd i vitt, höll hon därpå sitt berömda avskedstal till ständerna
—-»en härlig oration», säger en samtida. Såväl under drottningens anförande som
Rosenhanes svarstal var rörelsen allmän och tårar glänste i de församlades ögon — stundom
satt gråten i halsen även pd drottningen. Kulmen nåddes, dd de fyra ståndens talmän
kallades fram för att till avsked kyssa drottningens hand och bondeståndets representant
kastade sig pd knä inför henne under högljudd gråt. Redan dagen därpå lämnade
Kristina sitt (pd grund av farsoten i Stockholm till Uppsala förlagda) hov och några dagar
senare sitt land. — Den här återgivna bilden av den högtidliga scenen d Uppsala slott är
graverad av Willem Swidde efter en teckning av Erik Dahlberg och ingår i Samuel
Pu-fendorfs stora arbete om Karl X Gustavs historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
