Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTBYGGANDE AV REFORMATIONSGRUNDEN.
Redan från början märktes Gustav Adolfs och hans rikskanslers fasta
stöd i det kyrkliga och kulturella byggnadsarbete, som nu pågick. Sveriges
kyrka och andeliv fick uppleva det stora undret, som någon gång med
århundradens mellanrum kan möta ett folk: då på den fasta grundvalen av
århundradens utveckling likväl allt varder nytt. Utgångspunkten var Gustav
Adolfs berömda konungaförsäkran december 1611, väsentligen formulerad
av Axel Oxenstierna. Sveriges konfessionella ställning som ett lutherskt land
fastställdes där definitivt, med bekännelseurkundernas begränsning till de
tre äldsta symbola, Augsburgiska bekännelsen och Uppsala mötes beslut och
med fastställandet av den lutherska religionsutövningen som den enda
till-låtna inom riket — dock med den viktiga uppmjukningen, att främmande
trosbekännare skulle tillåtas i riket, om de förhölle sig stilla, »ty ingen
överhet är mäktig råda och regera över ens samvete», alltså en rätlinig
fortsättning av de äldre Vasarnas religionspolitik och toleransformulering. Även
om detta betonande av samvetets rätt i Luthers anda i konungaförsäkran
förmodligen övervägande var merkantilt och politiskt motiverat, blev det
till sist av oerhörd betydelse för utvecklingen i Sverige. — I fråga om
förhållandet mellan stat och kyrka innebar konungaförsäkran en avgörande
seger för gamle ärkebiskop Lars’ ideal om svenska kyrkans inordning i
statslivet som en hela folket omfattande nationalkyrka under konungens
högsta myndighet men med självbestämmanderätt i sina egna inre
angelägenheter, bl. a. fria biskops- och prästval, självständig stiftsstyrelse och
rent kyrkliga ärendens hänskjutande till prästeståndet vid riksdagen.
Detta fick omedelbart ett betydelsefullt uttryck däri att prästeståndet
vid riksdagen i Nyköping 1611—12 de facto uppträdde som kyrkomöte och
»alldeles gillade och antog» ett förslag till kyrkohandbok, vilket utarbetats
av kyrkomännen redan under Karl IX:s tid. Denna, som trycktes 1614, är
den första kyrkohandboken i vår mening, vilken sålunda medtager både
gudstjänsten och de kyrkliga handlingarna: dop, vigsel etc. Den byggde i
allt väsentligt på bruken och formulären från reformationsårhundradet,
vilka ytterligare reformerades och utbyggdes i evangelisk anda, liksom den
markerade det kristna bönelivets och den evangeliska psalmsångens seger
i kulten. I det hela kom ock 1614 års kyrkohandbok med en klok och
måttfull begränsning av det liturgiska stoffet till förmån för både
utförandet och uppfattandet, på samma gång som kravet på högtidlighet och skön-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
