Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När så den fruktansvärda pesthärjningen 1623 hade drivit Gustav Adolf och
\xel Oxenstierna från Stockholm till Västerås, begagnade Rudbeckius
tillfället att utverka ett privilegiebrev för Västerås skola, som är ett av vår
historias märkligaste kulturdokument. Det skänkte en fast ekonomisk
ställning åt den vidgade skolan och förordnade bl. a. om löner åt icke mindre
än fem lektorer. På grundval härav kunde Rudbeckius ordna en
överbyggnad på katedralskolan, ett gymnasium för allmänbildning bredvid en
särskild avdelning för blivande präster. Västerås gymnasium, Sveriges första
i sitt slag, blev mönstret för upprättande av gymnasier i det ena stiftet efter
det andra och grundvalen för våra nuvarande elementarläroverk. Här kunde
bondesonen och fattigmansbarn kostnadsfritt få sin utbildning likaväl som
de högre klassernas söner och så vinna tillträde till rikets ämbeten och
förmedla en fortgående ståndscirkulation. Man kan knappast överskatta den
betydelse, som dessa av kyrkan skapade, i god mening demokratiska och
välordnade gymnasier haft för hela vårt folk.
Rudbeckius ville nå även den stora mängden av dem, vilka aldrig kunde
komma till städernas skolor. Ännu funnos inga folkskolor. Rudbeckius
följde här väsentligen den av Paulinus stakade vägen och bemödade sig om
att hjälpa prästerna och klockarna på olika vis. Men det är karakteristiskt
att då Paulinus i strävan att skaffa en handledning vid undervisningen
hamnade i författandet av ett stort teologiskt verk, ombesörjde Rudbeckius
genast den enklaste och mest praktiska katekes: »Enfaldiga spörsmål». Den
lilla boken är betydelsefull nog som den första katekesutläggning av en
svensk man, vilken erhållit officiell auktoritet som stiftskatekes och som
verkligen blivit införd som ett organiskt led i menighetens
kristendoms-fostran. Den blev också ofantligt spridd och ger så även ett märkligt
vittnesbörd om den snabbt växande läskunnigheten. I fråga om innehållet följde
den nära Olaus Petris ursprungliga lutherska linje med viljans
sedligt-reli-giösa påverkan som huvudsaken. Man får en glimt av storheten hos
Rudbeckius att kunna tränga sina speciella intressen tillbaka för det kristligt
centrala i det omedelbart folkligt-religiösa arbetet. — När det gällde att
stödja och utveckla detta arbete, behövde han en fast institution vid sin
sida. En sådan fann han i domkapitlet. Där gjorde han bildningens
målsmän, gymnasielektorerna, till självskrivna medlemmar, så att kapitlet kunde
övertaga ledningen av det väldiga folkbildningsarbetet. Allteftersom övriga
stiftsstäder fingo gymnasier, segrade även där lektorskapitlet (i universitets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
