Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kas i alla församlingar i Sveriges rike och dess underliggande land och
provinser». Därmed förelåg fullt utbildad den klassiska svenska lutherdomen,
den till jämvikt, lugn och måttfullhet komna, liksom svalkade och
avklarnade ortodoxien, med enhetlighet och likformighet i religiös orientering och
utan någon känsla för inre motsättningar, tvivel eller teoretiska svårigheter
(Liedgren). Den 1645 utgivna psalmboken betecknar också ett viktigt
vägmärke i religiositetens historia på en särskild punkt, därigenom att i det i
psalmboken införda kalendariet de i almanackorna vanliga astrologiska
spekulationerna och förutsägelserna strukits, enär människornas öden
»ingalunda förorsakas av stjärnornas egenskaper eller himlatecknens makt utan
av Guds nåd, djävulens tillskyndan och människors fria vilja till ont och
gott». Det var en seger för religionens och vetenskapens förenade
bemödanden mot övertron.
ÖVERGÄNGEN TILL ETT NYTT SKEDE.
I flera avseenden började med drottning Kristinas övertagande av
regeringen (1644) ett nytt kyrkligt skede bana sig väg. När Paulinus och
Rud-beckius gingo bort 1646, fanns ingen kvar av Gustav Adolfs stora biskopar.
Å ena sidan utvecklade nu epigonerna den lutherska ortodoxien till en
or-todoxism, där den första tidens nyskapande livskraft ersattes med mera
institutionell betoning av kyrkosamfundet och dess ordningar och med mera
intellektualistiskt krav på yttre renlärighet och hela konkordiebokens
antagande som bekännelsenorm, under bryskt avvisande av varje ekumenisk
ansats, samtidigt som de energiskt fortsatte arbetet på den kyrkliga
organisationens och den religiösa folkfostrans vidare utveckling. Å andra sidan
uppsattes efter Paulinus på ärkestolen Johannes Canuti Lenæus, en mera
moderat, fint bildad teolog, som varit lärare för prins Karl Gustav. Till
denne ägnade han en skrift: »Om den kristna religionens sanning och
höghet», vilken snart översattes både till franska och tyska; genom denna skrift
blev Lenæus även utomlands en av Sveriges mest kända teologer. Likaså
fick den religiösa fördragsamhetens främste talesman Johannes Matthiæ,
som varit Kristinas lärare, biskopsplatsen i Strängnäs och blev under
Kristinas och Karl X Gustavs beskydd i ett par årtionden en centralgestalt i
det kyrkliga arbetet — och striderna. Till honom och hans motståndare
Laurelius (Rudbeckius’ efterträdare i Västerås) knyter sig hl. a.
konfirmationens egentliga begynnelse i Sverige och tillkomsten av prästerskapets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
