- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 4. Den yngre Vasatiden /
127

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

till vänster, att den ligger
»suart som kohl utmed
för-stugudören» på Pädher
Larsons gård i Bro. Här
intresserar emellertid mest notisen
om en jättesten, vittnande om
en segt kvarievande folktro:
»Melan Långbro och Ualla på
gärdet litet nordan siön är
denne underlige sten. Relatio
[aff comfminister] fPetroJ
Nficolaif: att en jäte hafuer
suttit på denne sten och där
effter sedan sd blifuet wordet,
gropen är diup något och är
altijdh watn uthi henne». — Ur
en annan volym, »Monumenta
runica», är facsimilet till höger
hämtat. Där ser man överst
Gladhammars kyrka i nordöstra
Småland i tidstypisk
spdnbe-klädnad och med överbyggd
kyrkogårdsport och
klockstapel. Under ett av de talrika
vittnesbörden hos Rhezelius
om tron på en ofelbart
hämnande gudomlig rättfärdighet
med texten: »Relat(ion) om

effter(skref)nne sten. Säga
alle man att en tyf hafuer
stulit i Vesteruijks kyrkia, och
när han hafuer komit på detta
stellet, hafuer han fasnat i
berget, synes för den skuld
altså. Dette före(skref)ne fiät
är på skogen widh wägen
melan Westerwijk och
Glaham-mar, synes skijnbarligh». På
ett annat ställe berättar
Rhezelius en folklig sägen, knuten
också den till en egendomlig
sten i Ryssby socken: »Att en
jungfru hade sig menswurit,
när hon rcdh i brudefärd och
de hafuer agerat hene och sagt
hon war intet mö, tå hafuer
hon önskat och sagt: om iagh
icke så är, sd gifue Gudh iagh
måtte siunka i denne sten, att
thet måtte ske teckn, och
språnfg] hon af hästen, och
skedde som hon önskat hade».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/4/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free