- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 4. Den yngre Vasatiden /
132

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den samtida bönelitteraturen återgår i
stor utsträckning på för- eller
utomre-formatoriska källor — materialet till
den i många upplagor pä svenska
utgångna Philipp Kegelius’ »Tolff
andeliga betrachtelser» (första gången 1617)
är sålunda till största delen hämtat ur
jesuitiska bönböcker. Genom sin
betoning av hur *den store röde draken,
den gamle ormen, som ock kallas
djävulen», gör livet här i världen riskfyllt,
har denna och liknande andaktsböcker
berett marken för häxföreställningarna,
som blevo en förhärjande farsot. Det
i koppar stuckna titelbladet (från uppl.
år 1652) visar bl. a., vilka konkreta
former dessa djävulsförestållningar antagit.

vida »någon bedriver trolldom,
svartkonst, lövjeri (hemlig läkekonst) eller
andra sådana djävulshandlingar».

Ett viktigt vapen i kampen mot
folktron var katekesen. Redan Luther
lämnar i sin behandling av l:a budet
detaljerade beskrivningar av olika slags
vidskepelse och trolldom samt inskärper
med all kraft förbud mot utövandet
härav. På Luthers skrifter bygga sedan de
svenska reformatorerna, och i Olaus
Petris »En Nyttig undervisning»
uppräknas sålunda som brott mot första budet:
»— — — När man brukar trolldom,
svartkonst och gör efter det bortkommit

är och annat sådant.–––––-När man

låter lövja (se ovan »lövjeri») sig, sina
barn och sin boskap, på det att vargar
och annat orit icke må skada dem». Som
vi snart skola se, upprepas liknande
förbud i senare skrivna katekeser ända
fram till och med Svebilius’ katekes, som
användes till in på 1800-talet, då den
ersattes av Lindbloms. Genom
visitatio-nerna och på annat sätt skulle så
biskoparna tillse, att prästerna verkligen troget
undervisade sina församlingsbor i
katekesen. Därvid höllos också under
biskopens ledning provförhör.

Givetvis bedrevs denna uppfostran
med olika kraft och framgång i de olika
stiften beroende på hurudan biskopen
var. Den yngre Vasatiden uppvisar
härvidlag sådana kraftgestalter som de båda
biskoparna Johannes Rudbeckius i
Västerås och Laurentius Paulinus Gothus i
Strängnäs, vilka var för sig gjorde sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/4/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free