Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pilt bortkom.––––» Som vi se, hyste pastor Nils ingen tvekan om näc-
kens existens. Domkapitlets medlemmar funno det emellertid ej bevisat,
att näcken tagit pojken, och resolverade, att han skulle begravas med övliga
ceremonier.
Ofta äro emellertid målen av allvarligare beskaffenhet och gälla
särskilt anklagelser för beblandelse med naturväsen sådana som skogsrået,
sjörået etc. när det gäller männen, strömkarlen, älven el. dyl., när det är fråga
om kvinnor. Särskilt var det vallpojkar, som under den långa sommarens
ensamhet blevo uppsökta och förförda av de lockande kvinnliga
naturväsendena. Från domkapitlen gingo dylika mål, sedan den anklagade erkänt
eller överbevisats, till världslig domstol, och domen löd i flera kända fall
på livets förlust. Om bakgrunden får man en viss föreställning, då man
hör, att enbart under åren 1751—78 ej mindre än 175 personer avrättades
för tidelagsbrott, och då var det ändå lagstadgat, att man till vallgång skulle
använda kvinnfolk och ej pojkar. Likaså avrättades ett stort antal
personer på grund av anklagelser för trolldom. Ensamt i Småland dömdes under
åren 1540—60 ej mindre än 14 personer till bålet av denna orsak, men
härmed äro vi inne på de egentliga häxprocessernas förebud.
Domkapitelransakningarna äro i allmänhet mycket utförliga och utgöra
därför ett ypperligt, ehuru ensidigt folktrosmaterial. Samtidigt är det
intressant att i dessa protokoll studera domkapitelsledamöternas egen
inställning. Man kan där under 1600-talets lopp bland annat se, hur man
alltmera nalkas de stora häxprocessernas tid i slutet av århundradet. Det heter
t. ex. allt oftare, hurusom det i själva verket ej existerar några naturväsen,
»utan sådana spöken och troll äro djävulens antagna hamnar i synliga
skapelser». Med systematisk noggrannhet räknar ju för övrigt redan Paulinus
upp alla djävulens bedrifter: »Huvudorsaken till allehanda vidskepelse är
djävulen. Ty, efter han är en ande, kan han fördenskull på osynligt sätt
uti ett ögonblick vingla sig ifrån den ena orten till den andra och i allra
största hastighet veta, huru allestädes tillstår och vad saker förhänder
haves». Därpå följer så en förteckning över hans bedrifter.
Med 1600-talets utgång försvinna i stort sett relationerna om naturväsen
m. m. ur domkapitelsprotokollen. Nu hade man fullt upp att göra med att
möta djävulens direkta angrepp.
När det gäller folktrons övernaturliga väsen, så voro dessa alltså i viss
mån ända sedan kristendomens införande men framför allt under
reformationstidevarvet och ortodoxiens tid underkastade en demoniseringspro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
