Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och utav dem låtet utdraga och författa någre artiklar, dem förbättret och
forklaret, som Vi have funnet vara komne i glömsko, eller nödige till Våre
städers förbättring och tillväxt». I de punkter, som ej avhandlades i
stadgan, skulle stadslagen fortfarande äga giltighet.
Stadgan är naturligtvis avfattad i konung Gustav Adolfs namn, men den
drivande kraften vid tillkomsten av stadgan liksom även i fråga om
handelslagstiftningen för städerna var, som det framhållits, Axel Oxenstierna.
En viktig nyhet i stadgan utgjorde bestämmelserna om stadsmenighetens
deltagande i stadens styrelse genom ett representativt organ av 48 personer,
jämnt fördelat i köpmän och hantverkare. Förebilden härtill var säkerligen
det utskott av 48 borgare, som sedan gammalt funnits i Stockholm, ehuru
detta organ nu fick delvis andra uppgifter. Denna nya representation skulle
träda i stället för den avskaffade allmänna rådstugan. Meningen torde varit
att ersätta sistnämnda ålderdomliga och kanske något tungrodda institution
med en mera kvalificerad, begränsad borgargrupp, som kunde vara ett
smidigare organ vid överhetens fölhandlingar med stadsmenigheten. I viss
mån kan man ju här tala om ett slags kommunal självstyrelse. Men som
ett korrektiv mot en eventuell alltför stark borgerlig självhävdelse sörjde
stadgan för att stadsförvaltningen underkastades en effektiv statlig
övervakning och kontroll. Denna skulle utövas av ståthållaren och den
kunglige fogden. Allt sammanlöpte slutligen till en effektiv reform av städernas
skatte- och uppbördsväsende samt finansförvaltning. Med hänsyn till
statsmaktens stadsekonomiska politik var ju detta av central betydelse. En
märklig nyhet här var bl. a. den enskilde borgarens självdeklarationsplikt.
I första hälften av maj månad skulle borgarna och de med dem likställda
under edlig förpliktelse ange värdet av sin förmögenhet. Uppgifterna skulle
bygga på den deklarerandes såväl fasta som lösa egendom: fastigheter,
skeppsparter, ränteinkomster, silver och silversmide, guld och ädla stenar
etc. Av förmögenheten skulle V4 °/o gå till det årliga skottet, d. v. s. den
form av kommunalskatt, som ärvts från medeltiden. Stränga straff
drabbade falskdeklaration.
Stadgan låg till grund för de förhandlingar med städernas ombud, som
konung Gustav Adolf förde vid slutet av 1619 och början av 1620. Syftet
var en allmän revidering av städernas »privilegier», vari ju inbegrepos
bestämmelser om deras styrelse och förvaltning. Denna för rikets samtliga
städer gemensamma stadga kom dock aldrig att utfärdas. I stället sökte
man gå fram på den vägen att vid utfärdandet av omfattande privilegier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
