Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Göteborg — enligt en karta av Kättil Klasson 16M —
är ett vackert exempel pä en holländsk planering med
rätvinkliga gator och kanaliserade vattendrag kring en
rektangulär mittplats. Å kartan äro de förnämsta
gatornas dåvarande namn angivna; endast delvis äro de
bibehållna till våra dagar.
ländska idéer och uppslag,
vilka framträdde även i
stadskulturen. Det blev
därigenom också
mönster-givande för övriga
svenska stadssamhällen.
En ganska intressant
särställning bland de
svenska stadsgrundläggningar-na intogs av staden
Göteborg. Som dess äldste
föregångare kunna betraktas
de medeltida Lödöse och
Nylödöse. I stället för
dessa tynande stadssamhällen
beslöt Karl IX år 1603
anlägga på ön Hisingen mitt
emot Älvsborg en stad,
som fick namnet Göteborg. Man lade från början huvudvikten på Sveriges
förbindelser med Västeuropa, och utlänningar, särskilt holländare,
tillkallades för den nya stadens planering och befolkande. Sedan detta hisingska
Göteborg förstörts under det danska kriget, anlades enligt kungligt brev 1619
det nya Göteborg på platsen för den nuvarande staden »ved Utrella på
Gulbergs ängierne». Även här leddes planeringen av holländare, som införde
renässansens kontinentala, regelbundna stadsplan med en rektangulär
mittplats, kring vilken grupperades liksom å ett schackbräde rektangulära
byggnadskvarter. Befintliga vattendrag kanaliserades också såsom i de
holländska städerna. År 1621 utfärdade Gustav Adolf på svenska och tyska
språken privilegier för det nya stadssamhället. Detta fick en administration,
som helt avvek från övriga svenska städers. Göteborg skulle sortera direkt
under regeringen och styras av ett råd, i vars spets stod en »burggreve»,
vilket ämbete ägde bestånd till 1683.
Enligt en förordning 1624 skulle rådet i övrigt bestå av 4 svenskar,
3 holländare, 3 tyskar och 2 skottar. Rådets protokoll voro till 1670
avfattade på svenska, holländska och tyska språken. Stadens styrande män
tillade sig, såsom vid 1635 års riksdag, den ståtliga titeln: »Vi committerade
Regerande Presidenter och samtlige Rådsförvandter utöfver den Konungs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
