- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 4. Den yngre Vasatiden /
167

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

g Guftaff Adolph mcbfy fiwc*

rtgeø/CBoc^ce oc§ SXknfcte Corning/ Qtotfurfle ti( ?£mlani>/ §cr»

(ig|j orfef gftlanb ocb garclcn/.perr« otbåfsper jngermanlanb. ©öre soettcrligit/at cff*
ter tru gerna fre/tb«t etfji tvart 9tijf« ©snerige allebanba <£mbctrn m«bb ©årningsindn
fons ttjtr Hl (jérc figb måtte fårmera/ocb tfeer mebb fålfBeff fårorbnas/ at båb|je tf ntbete n
funne bllfsoa b«bolbne/ cd) tvåre trogne ©nberfåter fom någfjot arbete b«böfs»a får eet»
lliBelfgbbetalningfåtberasuflbtorlTter: ©å^aftoetoti(dtetéftoerfee all« tb« fårnem»
fle&nbetff ©fråårfom Ijår til bafrøetparitbrufabe / ocbtfcemeffterfomæitøafroe befunnet / at tb« funne lenba
få mål fielfiPc€mbeten/fomanbrcSPår«13nb«rfåter tllgagn ocbgobe/iiåBigeji förbättrat od) fårmcrat.^marfårc
pppå eljet at fåbancøfråår måge blifma tjem fom Ptiffmbettn åre fuunigc/ocb tfjc figb frban tb«r effter tljefte båt«
ti c æcita til at råtta: ©å (tafipemi) tbetnåbigeftfåleBegfårorBnat/at alle tbelSmbefjmånfomBtljiljccIa’SplunC/
anten i ©tåberne/ eller pppå £anbjbi)gben boeiiDcs od) toiftanpes åre/ffole ftg^ inflålla ocb låfe fina filfiåOcs fcåjc

•f ©toefbolm: 7?cmllgenalIc£onfcrf«i)are/©ulbfmcb|3cr/<5ooftri)ifiarc/’.Soofbmbar«/pappermafare/Xir>å»

Inre/’Perlfticfure/’SårDffårare/guiDfuvIar/iMbcmafare/øniarfiparr/jffttmånglare/’Sruggtare/jBafure/

‘JunnebinBare od) f)is»Imafaretil tpen /?. Januar^. ©åfom ocb alle ©frebbare/ ©fomafar«/ ©fitmare/

©dmffare/byjuurmåftare/^egelflagare/iimbermån/SijnfPåfipare/ffieepflagare/^Danbfmafarc/ ©t(fareorf)

Sfoottøuggare tilden [7. 3ttmall«@åifrmafar«/©lasmåftare/&’lccn©mebbcr/iöi)|]c@mcbl2«r/ åjarnifcb’
©meber / ©rofffmeber/ Kopparflagare/ ©rpteglutar«/ Äamiegiutare/ ©abtlmafare/ ’-Qdltare/ garbefoans»
mafareocbå3attemafarttilt|)ciu2.7«»«di-//Hdftfommanbesätr J625. 3?tban någreljanba ^tnber ellerenD^
ffpUanbc: ©å ton tljem snare giorbe ocb fårfattabe ©fråår od) Orbningar mele låfa förcldfa/ öcb elliep få lagfyt
at tpe bsnar offjt fut (Smbcte til gobb nåring/fårfoffring ocb foortfåttning fomma ffole. 2Bij befale förtbenftull
pår uicblj alfsrarligcn/fa mål ailt bjlåftare fom *>yi«(icrfsvenner ori) i’arebrengier ntpi ftJrcffreffrte (Smbcten / båbe
ntlji ©tåberne ocb nppå i’anbjbDgbcn/få snåltbefomotbiSlbelenffåbrfftlenf} eller fårftnar åre/ fomanbre/ Inge
pnbantaganbea/ebmem t|jc figb ocb påffiuta/at tlj« ftgb til famma tlibb feår ånbeligen inflåll« ocb finna lafe. Ocb
ffole tfe« figb iefe i någon måtto fjafma befafjra/at tb«r onber ftalsnara meent någon Btbffriffning eller annat fein*
Nr/Ptljan snii (jcller mele når tb« but anfomma/nåbigeft låt« gtftna tpem snårt åpne S3reff / tb«r mebb tb« får otb»
ffriffnlngen ffolebliftnabeftijabeocbfårftnarabe. Sjlcnftmicsnågrea|Tfårb«m«ltc€mbeten/anfciiS51å|?are/
OTejterfftJtnner eller l’årebrånglcr/ cbivilfe tfee brlft mara funtic fom figf) til famma Termin båricf«raflede/ ocb
bogb feban någotffmbete brufe/tå ffole tpe blifma ffriffne iblanb Ån«d)terne/ocb feban brufas pnber snårt friigtf#
folef. 5årbr(|tar figb ocb någon Slbeiaman/ anten at fårfsnara/ (finbra eller nnberftiefa någon fin (Etnbet&man/
anten 1 banfftienft eller förfinar snaranbe/tåffal b«n tberfårebåtaettbunbrabe ©alertil &tctyo\\xt8HoJ]>ital:
bsnilfe ’Penningar snår ©tatbollare bår snibb ©tocf polniff ©lott ffal otbforbra/ocb f il HoJJitaiet (effrera. Ocb
ffole svare gongber/få snåltlje fom ntfji ©tåberne fom tb«på i,anb$bi)gbcnförorbnabc./-,~/ imeblcrtifbbgran*
neligen ranfafa btoar Ptpi fin ’Stfalniug/bsnab (Embcijmån fom tfeer åre/ocb gifsve@tåtbo(Iar«n bår rolbb ©lo»
tet ttøer nppå een snip oförfalff a t långt»/ snibb flraff tilgöranbes bsnar ban tb«t fårfummar / eller otrollgbin går.
^bsf >6« alle ocb b^ar t fin ftabb (fole snette figb at effterråtta. 21ff ©toefbolm fben io.Oäohfs, Stør 1622.

Guftavus Adolphus,

Vilken roll skråämbetena spelade i det svenska samhället på 1600-talet förstår man ganska
väl av detta kungliga brev från 1622, där en mängd numera försvunna yrkesutövare,
exempelvis pärlstickare, harnesksmeder etc., uppräknas. För rikets behov voro ämbetena
befriade från utskrivning till krigstjänst, men det låg då naturligtvis all vikt uppå att övervaka,
att inga obehöriga insmögo sig i skrdna för att undgå denna. Det är till en sådan
mönstring, kan man säga, som Gustav II Adolf i detta kungliga brev av den 20ho 1622 kallar alla
skråämbeten i Uppland till Stockholm. Intressant är att landsbygden särskilt framhålles,
ävensom »ämbetsmän» i adelns tjänst. — Lunds universitetsbibliotek.

andra. Stadgar och förordningar i de gamla tyska städerna stodo i hög respekt
hos hantverkskollegerna i Sverige. Ett visst uppseende väckte i detta fall
särskilt sämskmakarnas beroende av ett kejserligt privilegium. Det gav anledning
till ett bekant yttrande av Klas Fleming i rådet år 1640, att man i Sverige kan
»evertuera sig och bliva konung, men att bliva sämskemakare efterlåtes intet».

Det är givet, att den svenska stormaktens myndigheter icke nöjde sig
med att spela en passiv roll i fråga om det svenska hantverkets beroende

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/4/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free