Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Calmare Slott och Stadh, Anno 1610» ägde det utseende,
den övre kartan utvisar; där framträder tydligt den
medeltida stadsplanen med dess slingrande gator. —
Fortifikationsplanen nedan, visande »Calmare fästning Anno
1636», återger med stor tydlighet den 1627
projekterade stjärnformiga stadsplanen, där gatorna med
geometrisk regelbundenhet utstråla frän ett centrum. — Bdda
planerna i Krigsarkivet (Fortifikationsarkivet).
tornen och slottet äro
täckta med koppar, som
här finnes i överflöd.»
Även staden Kalmar
hade likt Stockholm den
hefästa medeltidsstadens
karaktär med dess trånga
och krokiga gator. Kalmar
hade lidit hårt under det
danska kriget, och
stads-befästningarna liksom
slottet hade farit
bedrövligt illa. Omedelbart efter
freden i Knäred 1613 tog
man dock energiskt itu
med återuppbyggandet av
staden och dess
befästningar. Men nu ville man
samtidigt passa på och
modernisera staden
alltigenom. Enligt kunglig
befallning skulle Kalmar
sålunda omges med vallar,
varvid själva staden med
dess gator och tomter dock
inte skulle utstakas som
förr »utan mere ordentelig
och på det sätt, som är
brukeligt uti väl funderade
städer uti Tyskland». Den nederländske ingenjören Andreas Sersanders
erhöll det maktpåliggande uppdraget, som han utförde med raskhet och
till höga vederbörandes belåtenhet.
En plan från 1627 visar Kalmars dåvarande utseende som en
bastionsbefästning enligt det nederländska systemet, här med sex bastioner och
tillhörande yttre befästningsverk. Intressantast är själva stadsplanen. Den
visar ett exempel på det ena av de båda stadsplanesystem, som nyss
anförts, nämligen »strålsystemet» — så vitt det är mig bekant det enda i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
