- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 4. Den yngre Vasatiden /
181

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

även i själva städerna, på
höjder och bergknallar.

Visserligen gjorde
eldfaran, att myndigheterna
alltmer skärpte sina
bestämmelser om
nedrivande eller bortförande av de
äldre kvarnarna och
förbud för uppförande av
nya. Men även i de större
städerna kvarstod,
åtminstone på höjderna i
utkanterna, ännu in i senare tid
en och annan väderkvarn,
även om den sedan länge
ej varit i bruk och till och
med förlorat sina vingar.

I själva verket spelade
åkerbruket inom
åtskilliga stadssamhällen, mindre
som större, för
stadsinvå-narna en så betydande
roll, att Klas Fleming en gång i rådet föreslog, att borgarna likt bönder
skulle få betala skatt i spannmål: »Kronan haver större gagn och nytto
av åkerbruket i städerne är än av städernes kontribution. En stad haver
någre hundrade tunnor utsäde och gör likväl en liten penning ut, icke
utan stort krakel, i kontribution; gåve de sin visse avrad, tonna efter
tonna, vore mycket bättre».

Tullplanket eller staketet kring staden och en eller annan väderkvarn
på någon kulle i närheten utgjorde ett vanligt inslag i stadsbilden. Men
det fanns dessutom ett byggnadsverk på någon backe eller höjd i stadens
utkant, vilket hade en dystrare uppgift men ändock blivit rest här så
synbart som möjligt — för att till stadens stolta självmedvetenhet visa den
till staden anländande främlingen, att lag och rätt skipades i stadssamhället.
Det var galgen. Den bestod vanligen av två eller flera upprättstående
pelare, sinsemellan upptill förenade med tvärbjälkar. I de större
stadssamhällena voro pelarna ofta av sten och vilade på ett murat ringformigt posta-

På en samtida teckning av baron Görtz’ avrättning ses
denna bild av Stockholms galge på klipporna vid
Södermalm. Avrättningen, som samlat väldiga
dskådaremas-sor, försiggår vid stupstocken innanför en spetsgård;
missdådarna grävdes ofta ner d galgbacken, vilket
naturligtvis bidrog till att denna ansågs vara tillhåll för
allehanda spökerier och omgavs med en vidskeplig
fruktan. Denna har emellertid på bilden här ovan inte
hindrat ett antal av åskådarna att klättra upp i galgen
och från detta upphöjda men makabra utsiktstorn ta
det blodiga skådespelet vid dess fot i betraktande. —■
Teckning av okänd konstnär. Stockholms stadsmuseum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/4/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free