- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 4. Den yngre Vasatiden /
198

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liga anställda hade fri mat och kaffe. Middagsmål och kvällsvard
serverades i ett större rum hos familjen, frukosten däremot, som bestod av
torr-skaffning, inbars av yngste lärlingen till samtliga anställda i verkstaden.
Efter gesällernas väckning kl. 5 serverades det avhämtade kaffet, och sedan
kunde arbetet börja kl. 6.

I fortsättningen berättar den gamle guldsmeden om arbetet på
verkstaden, där lärlingens lott var att göra i ordning lödlamporna men framför
allt att hjälpa till vid slipningen. Föremålen slipades för hand med hjälp
av pimpsten och träkol. Slipningen försiggick i en stor balja på höga ben,
i vanliga fall kallad »svarta havet». På grund av att slipavfallet innehöll
stora mängder kol, färgades baljans innehåll nämligen svart.

Jämte sådana sysslor bestod lärlingens arbete i diverse uppgifter för
såväl mästarens hushåll som verkstaden. Onsdagar och lördagar skulle
sop-ning verkställas på gatan omkring egendomen. På lördagen var arbetet mest
mångskiftande. När gesällerna vid 6-tiden på kvällen fått sin lön, var det
åtskilligt, som måste köpas åt dem, då de själva fortsatte arbetet till kl. 8.
Spritinköpen gingo före allt annat, så skulle också tvätt hämtas, skosvärta
och tvål inköpas o. s. v. Lördagarnas spritinköp rörde sig mest om
halvstop. De övriga veckodagarna gjordes inköpen supvis från krogarna.
Speciellt måndagarna gingo alltid i törstens tecken, då inköptes svagdricka i
stora mängder. För att mästaren ej skulle få kännedom om inköpen, fick
man stoppa flaskan i en stövel och sedan skylla på att man skulle gå till
skomakaren. Vid många inköp, som verkställdes åt gesällerna, sköts
skulden på hushållet. Förhållandet var nämligen det, att mästarens fru hade
mesta bestämmanderätten både i hushållet och verkstaden, vilket gjorde,
att om ett ärende utförts av lärlingarna åt frun någon gång under dagen,
så fick hon även skulden för lärlingarnas bortovaro, då gesällerna
skickat dem.

LÄRLINGARNA.

Ehuru den gamle guldsmedens berättelse skildrar förhållandena 20 år
efter sedan skråväsendet 1846 avskaffats, är den bild man här får av en
hantverkares gård och de personer, som där arbetade, belysande för
förhållandena under skråtiden. Inom detta konservativa yrke hade den
mellanliggande tiden synbarligen icke medfört någon större förändring, utan livet
levdes som det hade levts i århundraden.

Lärpojken hade den svåra lotten att tjäna två herrar, mästaren och hus-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/4/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free