Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
romerska riket, Frankrike,
Sverige, Danmark,
Holland och Livland. I dessa
ämbeten utvecklades ett
synnerligen omständligt
ceremoniel, de s. k.
ge-wohnheiterna, vilka
dikterade nära nog varje
gesällens handling under de
officiella
sammankomsterna och den vandrande
gesällens alla steg, sedan
han kommit till en
främmande stad och tills han
fått arbete eller dragit
vidare. Gewohnheiterna
eller, som de i Sverige
under senare tid ibland
kallas, hantverksbruken voro
olika för de olika yrkena
och strängt hemliga.
Lärlingen måste under
lärti-tiden inpränta dem i sitt
minne och fick vid stränga
straff icke skriva ned dem.
Man kan därav förstå, att
det i många fall nu är
omöjligt att rekonstruera
dem. Endast för några
yrken ha de, sedan de
stränga principerna under
1700-talet uppmjukats,
kommit i tryck eller
senare nedskrivits. Andra
ha av moderna forskare,
framför allt i Tyskland,
upptecknats. Med ledning
Efter allt att döma är det en gesäll, som den tyske men
länge i värt land verksamme konstnären J. P. Lemke
förevigat på denna intima och säkerligen träffsäkra
röd-kritsteckning av en ung vandrare med kappa pd armen
och rundkullig hatt över lockarna. »Den vandrande
gesällen» var i äldre tider en av dem, som förmedlade
kulturutbytet mellan länderna och motverkade den
isolering, som hotade ett avlägset och litet land några sekler
före radion, filmen och flygposten. — Nationalmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
