- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 4. Den yngre Vasatiden /
206

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mat och dryck, senare i
reda pengar. Dessa
belopp, som sammanskötos
av gesäller och mästare,
kunde ofta bli rätt
avsevärda, och systemet inbjöd
naturligtvis till missbruk.
Ett försök att stävja detta
var ett stadgande, att man
icke fick låta omskåda sig
på samma plats inom en
viss tidrymd, vanligen tre
månader.

Livet inom
gesällskapet hade i hög grad
påverkats av mästarämbetenas

Gelbgjutare i yrkesdräkt på en skrdsparbössa från 1652. organisation och
sedvän-Bilden ger ett utmärkt exempel på den borgerliga dräkten jQr Gesällskapen stodo
vid denna tid. — Nordiska museet.

även i starkt beroende av
mästarnas sammanslutning. Två mästare, den s. k. lådmästaren och en
bi-sittare, voro alltid närvarande vid gesällernas sammankomster, kvartalen,
för att tillse, att allt gick rätt till. Kvartal höllos vanligen fyra gånger om
året men däremellan mindre sammankomster, s. k. Vier-Wochen. Som i allt
annat skiftar här bruket. I Tyskland synas under 1400-talet
sammankomsterna varit två om året.

Gesällskapens förordningar, i den mån sådana funnos, voro vanligen
stadfästa av ämbetena. Dessa förordningar — ej att förväxla med
ovannämnda Gewohnheiten — innehöllo allmänna regler rörande val av
altgesäll och bisittare, antal sammanträden samt framför allt förordnanden
rörande bidrag ur gesällskapets kassa till sjuka gesäller eller
begravningshjälp till avlidna bröder. Under 1800-talet utvecklade sig gesällskapen
alltmer till en slags sjuk- och begravningskassor och ombildades vid
skråväsendets upphörande i några fall till sådana. Under äldre tid och ännu under
1700-talet hade gesällerna skyldighet att i tur och ordning sköta sjuka
bröder samt att tjänstgöra som bärare vid begravningarna.

Utom de skrivna paragraferna funnos emellertid även andra minst lika
stränga. Från första början hade i lärpojken inpräntats, att han skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/4/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free