- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 4. Den yngre Vasatiden /
207

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hålla hantverkets ära högt. För gesäller, som på ett eller annat sätt brutit
emot denna regel, hade man vid varje gesällskap en »svart bok». De däri
infördas namn lästes upp vid sammankomsterna, på det att de vandrande
skulle kunna sprida dem och i lindrigare fall tillhålla syndaren att bege sig
till den plats, där han förbrutit sig, för att åter försona sig med
gesällskapet. Tjuvnad kunde emellertid aldrig sonas utan ledde obönhörligt till
uteslutande ur gesällskapet. Tjuvens eller andra grövre syndares namn
spredos genom s. k. skalkebrev, vilket betydde syndarens fullständiga
avstängande från alla möjligheter att på ett hederligt sätt bedriva sitt yrke.

Även mästare och hela ämbeten kunde drabbas av gesällernas onåd,
förklaras skändade, »förläggas», och förlorade därigenom sin arbetskraft, då
en ärlig gesäll icke kunde arbeta där, om han ville vara redlig. Det vapen
gesällerna hade i detta, användes dock icke ofta, utan strider mellan
mästare och gesäller avgjordes i Sverige i de flesta fall till mästarnas favör.

Här återges lydelsen av ett skalkebrev ur Couriren från Stockholm 1822,
senare på året Stockholmska Couriren, vilken detta år återger en del
gesäll-gewohnheiten, bl. a. snickarnas, i samband med häftiga angrepp på
skråväsendet. Icke minst är gesällernas ordensmässiga sammanslutning utsatt
för skarpa anfall. (Brevet återfinnes i Stockholmska Couriren n:r 34, 16
september.)

»Till Samtlige Loo Garfvare Gesell Bröerskap I Hela Biket.

Wi får härmedelst Gifva Brödraskapet Till kjänna att Loo Garfvare
Gesellen Johan Fredrik Börås under Resan Emellan Calmar och Pataholm
i Sälskap och Complott med En annan Person bort stulit 14 alnar Wäf och
en Näsduk hvar af han bekomit 6 alnar och halfva Näsduken hlef Gripen
På Pataholm och förd hit Till Slottshäkte och har Blifvit där före bestraffad
med 8 dyngs Watten och Bröd och ståt upenbarligen Kyrko Plickt Uti Rysby
Kyrka Således bör Wäll icke förenämde Joh. Fredrik Rörås numera anses
för Rättskaffens Gesell Eij heller åtnjuta någon Rätt hvarken af mästare
heller Geseller. Calmar d. 4 Junij 1820. Johan Starr, gesell, Gustaf Boström,
altgesell, Eric Josephson, gesell, Joh. Fr. Rosendahl, gesell. Brevet är
påtecknat: Ankom d. 10 junii till Linköping och af g. d. 11 till Norrköping
(genom Bruzelli). Ankom d. 12 juni till Norrköping och afg. d. 14 till
Stockholm (gen. Gert M. Svanfelt).»

Till gesällernas rättigheter hörde firandet av ett antal frimåndagar.
Ehuru ordet frimåndag börjar användas först mot 1600-talets slut, torde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/4/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free