Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiden. Ett flertal skråförordningar från 1400-talet visa, att den redan då
hade en icke obetydlig omfattning. I de medeltida skråämbetena ingingo
som medlemmar icke endast gesäller och lärpojkar utan även såväl
mästarnas hustrur som barn. Ämbetena hade en mycket stark religiös prägel,
och stor vikt lades vid rent kyrkliga angelägenheter. Alla skulle följa en
broder eller syster till graven och offra till vaxljus och själamässa för
själens salighet. Detta gällde även om ett barn dött. Man får härigenom
en klar antydan om likheten och sambandet mellan de äldsta skråämbetena
och de uråldriga religiösa gillena. Varje yrke hade sålunda sitt helgon.
Inledningsorden efter borgmästarnas och rådets stadfästelse till
murarnas i Stockholm skrå från 1487 äro mycket betecknande för den anda,
som rådde inom ämbetena under medeltiden. (Stavningen är något
moderniserad.) »Gud vari med allom brödrom och söstrom i alla ämbetes
kompani och sällskap. Särdeles med vårom brödrom och söstrom i vårt Murare
ämbete och kompani. Och störke gud Alsmäktig våra samkväm med kärlek
och allom dygdom. Så att vi måttom komma till det kompaniet som
evär-deligt är i himmelrikes glädje förutan Ända. Amen. För ty att var som
två sammankomma eller tre i guds namn där är gud dera. Huru mycket
hellre där som flera sammankomma i hans välsignade namn. Och där foro
föger [fogar sig] det väl att de som i kompani och sworno brödralag äro
skolo samman leva med kärlek och godom sydom [sammanhållning].»
Ämbetena hade redan under 1400-talet nått den uppbyggnad — rent
hantverksmässigt sett —, som sedan skulle bli bestående till skråväsendets
upphörande 1846. Förtroendeposterna voro ordföranden, kallad ålderman
(under medeltiden även werkmästare), och två bisittare samt en ungbroder
(gillesven). Den senare var vanligen den yngste mästaren och hade att gå
åldermannen till handa i ämbetsärenden.
Åldermannen och bisittarna hade var sin nycket till ämbetets låda, vari
förvarades de viktigaste handlingarna och ämbetets kassor, icke sällan även
ett antal panter för lån, som behövande bröder tagit. Bland handlingarna
var ämbetets skrå med privilegier och stadgar det viktigaste. Under
1400-talet och 1500-talets början äro de givna av borgmästare och råd. I och
med Gustav Vasas energiska åtgärder för hantverkets stärkande i städerna
blev det emellertid konungamakten, som stadfäste privilegierna.
Magistraten höll ständig uppsikt och var i ämbetets domar en högre instans. Vid
sammankomsterna skulle en magistratsperson vara närvarande, och
protokollet fördes av en edsvuren notarie. Skråordningen lästes upp vid stäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
