Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
minst utestänga dugliga och strävsamma arbetare från att självständigt
utöva sin verksamhet. Exempel framfördes på mästare, som icke själva kunde
upprätthålla ämbetet men i kraft av privilegier drevo verkstäder med
betald arbetskraft. Ä andra sidan framhölls, att skråväsendets upphörande
skulle betyda, att allmänheten icke längre hade någon säkerhet för
hantverkarens duglighet, att många till egen och andras skada skulle lockas att
driva egen rörelse samt att ingen i dåliga tider skulle ha skyldighet att
tillgodose stadens behov inom sin gren, icke minst viktigt var detta
naturligtvis inom livsmedelsframställningen.
Skråväsendet höll sin ställning i kampen mot industriens och de liberala
idéernas framträngande ända till 1846. Dess roll var emellertid utspelad.
Det hade existerat i ett halvt årtusende eller mera, det hade i socialt
avseende varit av stor betydelse, och det hade, när det stod på sin höjdpunkt,
verksamt bidragit till samhällenas styrka och förkovran.
Skrdämbetenas sigill buro sinnebilder av yrlcet, bilder av någon tillverkningsprodukt eller
av verktyg och redskap inom yrket. De här återgivna sigillavtrycken äro alla
karakteristiska: Stockholms vagnmakareämbete (i mitten) 1663 visar i sitt sigill, som f. ö. bär
inskription på tyska, en elegant täckvagn; timmermännens (till vänster) och murmästarnas
(till höger) i Malmö återge utseendet av några av de verktyg och redskap, som begagnades
av byggnadsarbetare vid 1700-talets början och knappast sågo annorlunda ut då än nu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
