Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har profossen på bar gärning gripit en, som rymt av vågen, då släpa
stocke-knektarna den skyldige fram, för att han må lida sitt svidande straff.
Men ute bland de fattiga knektarna, av vilka många åro sjuka, syssla
bårdskäraren och hans gesäller med kniv och linduk för att bistå dem, som
jämra sig för variga bölder och svåra bensår. Måhända ligger ock där borta
i lidret någon, som redan är så bleknad, att det vore bättre kalla Herr
Mårten, kapellanen, till hans sida att giva honom medlen till en salig hädanfärd.
Medan ännu dager är, syssla några med pryl och tråd att bota söndriga
skor och rivna kläden, men då skymningen fallit och eldarna tändas på
ängen långt lä om byggnaderna, då samlas dit de, som gärna vilja höra
nyheter av löst folk och farande månglare, lyssna till svårmodiga visor vid
giga och flöjt eller spela tärning om sina sista slantar.
KRIGSFOLK ANSKAFFAS.
Grunden till Gustav Vasas svenska riksbyggnad lades med stöd av det
bondeuppbåd, som enligt hävd hade att gå »man ur huse». Denna urgamla
form av allmän värnplikt vilade på den folkets självbestämmanderätt, som
kom till uttryck, då männen samlades på härads- och landskapsting. Väl
kunde dessa bondehopar draga riket omkring och slå de danskes fogdar
ihjäl, men rätt slätt stodo de sig emot utländska, värvade yrkesknektar. Om
än bönderna var för sig ännu ej glömt stridbar svensk mans skicklighet i
vapnens bruk, saknade de så gott som all övning att uppträda i en ordnad
trupp. Deras självklara rätt att, när de ansågo sig ha gjort nog, återvända
till sina tegar för att så eller skörda, gjorde dem minst sagt oberäkneliga
för ledaren. Alltför kostbart skulle det varit för konungen att hålla så stor
härsmakt av utländska landsknektar, som erfordrades att vakta riket. De,
som han tagit i sin tjänst, voro ej alltid så pålitliga, och fingo de ej ut
sin sold, vägrade de gå mot fienden.
Framtvungen av ett bjudande behov skapades av Gustav Vasa en
inhemsk krigsorganisation grundad på konungens målmedvetenhet och folkets
offervilja. Den undergick givetvis en utveckling av stigande och fallande
och följde i sin hana materiellt och andligt framåtskridande. Ofta spåras
härvid utländska inflytanden, men dessa äro blott betingade av kravet att
följa med i den allmänna europeiska utvecklingen. I allt väsentligt bär
dock det svenska riksförsvaret under Vasatiden en rent nationell prägel.
Inom här förhandenvarande tidsskede, den yngre Vasatiden, skulle den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
