Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utarrenderade. Det har i det föregående antytts, att hantverkens utveckling
till industri tager sin början i Sverige just under 1500-talets slut och
1600-lalet; härtill må påpekas, att det självfallet på detta tidiga stadium endast
är fråga om en partiell övergång. Med den obetydliga maskinella
utrustning, som stod till buds, och på grund av svårigheten att åstadkomma och
avyttra en standardiserad produktion — en grundläggande faktor för en
stordrift — kunde endast ett ringa fåtal yrkesgrenar nå till vad man kan
anse vara industri. Särskilt må nämnas glas-, pappers- och
klädesframställning. Av dessa står glastillverkningen i särklass. Dess tekniska
förutsättningar äro nämligen av mycket komplicerad art. Glas kan dessutom
ej framställas i annat än tämligen stora kvantiteter för varje särskilt
tillfälle. En jämförd med andra yrkesgrenar anmärkningsvärd teknisk
skicklighet hos ett flertal samarbetande personer är dessutom nödvändig för en
aldrig så enkel produktion.
Man har sagt, att den väl genomtänkta administrationen var en av
grundpelarna i det svenska väldet under 1600-talet. Att en administrativ
strävan även berörde manufakturerna och den merkantila verksamheten har
framhållits i samband med faktorierna. Ett typiskt utslag av Gustav II
Adolfs merkantila administrationssträvanden voro hans
kompanihandels-planer, vilka delvis berörde faktorierna. Här må sålunda framhållas de
privilegier kopparkompaniet fick i juni 1626, att efter förmåga med
priori-tetsrätt inköpa järn från städer och bergslager för att härmed grunda en
järnmanufaktur, i första hand avsedd som leverantör till faktorierna.
Redan efter två år överlätos emellertid — ej utan vissa intriger — kompaniets
rättigheter på Louis De Geer och Willem De Besche, vilka i sin tur senare
under trettioåriga kriget fingo överlämna rättigheterna till kronan.
Statens intressen för stordriften togo sig emellertid även ett annat och
mera upphöjt intryck. När »Handelscollegii directorer och assessorer»
den 23 augusti 1651 erhöllo sin instruktion, ingick nämligen i de sjätte
och sjunde punkterna däri även uppdraget att ha överinseendet över
manufakturernas utveckling inom landet. De tillverkade varorna skulle
med framgång kunna jämföras med utländska, och de olika produkterna
angivas också i huvudsak: »6.–––––så är bådhe nödigt och nyttigt att
alle desse råå wahrur eller ju mäste dehlen förarbetas inrijkes, och sändes
vthur Rijket i Manufacturer, kleen och groof, så arttigt, konstigt och wähl
arbetade och tillredde, at the medh andre nationers arbete jämbnföhras och
för billigt annorstädes wahnligit prijs föryttras kunne. 7. Att flijtigt tillsyn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
