Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och medh godhe rådh ehrhålles, dhet Rijkett och thes Provincier så publice
som privatim, må til Tarfwen och Heder försörrias inrijkes medh allehanda
gjorde och bearbetade wahrur, som är Sijdentygh, Lakan, Vllen och
Linnen, grofft och grant, medh allehånde Snören, Spitzar, Knappar, Remmar,
med allehanda Koppar och Messingztygh, Jernreedskapp, Tackel, Boldagel
[huldan, grovt tyg, här segelväv], Lunta etc. och hwad elliest Inbyggiarnes
nödtorfft och Rijksens wärn och defension fordrar. Hwilket alt måste
antecknas i sine wisse sorter och hwadh som nu kan giöras till sin perfection
befrämmias–––––-.»
Med för 1600-talet tillbörlig högtidlighet visar denna instruktion, att
verksamhet i riktning mot stordrift i vårt land nu hunnit längre än till de första
stapplande stegen, att den en gång späda plantan slagit ut i sin första
blomstring.
KRIGSINDUSTRIEN OCH FAKTORIERNA.
Som en produkt av kriget och allmogens handaslöjd skapas vår första
svenska stordrift, vapenindustrien.
Händiga svenska bönder ha sedan hedenhös själva smitt sina vapen.
Det är naturligt, att en viss arbetsfördelning, främst beroende på
materialtillgång, gjort sig gällande. Folket i vissa trakter har blivit känt för sin
specialitet och sålt eller bytt bort, vad man ej själv behövde. Redan Gustav
Vasa började organisera denna med smidet väl förfarna bondestam.
Som ett utslag av hans intresse i denna riktning får främst omsorgen för
det med tiden berömda faktoriet i Arboga ses. Den 13 maj 1551
dagteck-nar kungen en skrivelse, vari han befaller, att timmer skall huggas och
transporteras till »the strömer nest offvann för the miöllqverner vidh
Arboga, som ther till tienlige vare kunne». Byggnader skola där ofördröjligen
resas för att tjäna till verkstäder åt några från Tyskland införskrivna
vapensmeder, »sverdmakere, polerere, beredere och hvadt annet mehre samme
handvercke tillyder». Främst nämnes Markus Klingesmed, som även skall
»haffve medt sich enn skampelunn (d. v. s. provstycke), liure thet ståll, som
the skole förarbeten, skall vara smiddt». Så grundlädes det äldsta faktoriet
i Sverige, och därmed var också ett stort steg taget mot förverkligandet av
en svensk industri inom stålbranschen. Redan från 1552 återfinnas i
Kammararkivet räkenskaper från Arbogaverkstäderna. Det är en noggrann
redogörelse för vad en Petter Klingberedare åren 1552—59 uppburit av konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
