Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spetsar, men liksom förhållandet var med musköterna, hade knappt hälften
levererats.
Av övriga tillverkningar må nämnas bandolär, d. v. s. ett slags
axel-gehäng eller kanske snarare en ammunitionsrem, som bars över axeln och
var försedd med krutmått, vanligen elva till antalet; varje mått, utom ett,
som innehöll fängkrutet, upptogs av laddningen för ett skott. Vid
bando-läret hängde dessutom krutflaskan, kulpungen och luntan. Muskötgafl ar
tillverkades också i stort antal. Musköten var för tung för att utan stöd
kunna hållas av skytten under siktningen och avfyrandet; fördenskull lät
man främre delen vila i en i marken nedstucken gaffel. Ryttarharnesk
smiddes även, likaså drabantharnesk (vilka förmodligen voro av högre
kvalitet än de övriga). Här ligger Arboga främst, detsamma gäller f. ö. blanka
vapen såsom äntersvärd, sablar och bardisaner. Vidare framställdes värjor
i stort antal, hjälmar (s. k. potter), pistoler samt trummor.
LOUIS DE GEER TAR LEDNINGEN. STORDRIFTEN PÅ FRAMMARSCH.
Även om den svenska vapenindustrien i hög grad utvecklats och blivit
en verklig faktor att räkna med, förslog, som redan framhållits, dess
produktion ej långt till de stora arméerna i landets tjänst. Gustav II Adolf hade
också redan tidigt importerat stora kvantiteter krigsförnödenheter. I
Nederländerna, där konungen f. ö. värvat krigsfolk, hade t. ex. 1617 gjorts ett
uppköp, som enbart det omfattande 2,000 musköter, 1,000 harnesk, 2,000
värjor, 500 ryttarharnesk, 10,000 skålpund krut och 100,000 skålpund luntor.
Företeelsen är ingalunda unik, den må endast tjäna som ett exempel på
vilka behov krigsledningen ständigt hade att fylla. De svenska
handelsförbindelserna med Nederländerna ledde snart till att de affärsbegåvade
holländarna fingo ögonen öppna för de framtidsmöjligheter, det krigiska
landet uppe i norr kunde bjuda. Och så inträder i den svenska industrien
den man, som utan överdrift kan sägas vara banbrytaren för vår
järnmanufaktur — Louis De Geer. Denne tillhör en Liégesläkt, som på grund
av krisen efter nederländska frihetskriget inflyttade till det fria Holland.
Hans första förbindelser med Sverige hänföra sig till det nyssnämnda
svenska vapenköpet i Nederländerna. Vid samma tillfälle bidrog han dessutom
till utverkandet av Generalstaternas lån till svenska staten, som vid denna
tid var i stort penningbehov för gäldandet av Älvsborgs lösen. Alltsedan
dessa transaktioner var Louis De Geer en av den svenska arméns främsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
