Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framgår, huru vissa av föremålen sett ut. Bl. a. har Peter Keller och hans
medhjälpare tillverkat en sorts vinglas på fot, möjligen representerande det
i dokumenten omnämnda kalkglaset. Vidare förekommer den stora
cylindriska Humpenbägaren, sannolikt avsedd för Rhenvin. Alla Nyköpingsglasen
äro utförda i ett klart, nästan smaragdgrönt gods.
Beträffande godsets tekniska karaktär skiljer man under 1500-talet och
även senare på s. k. Waldgläser och venetianska glas. De förra utmärka
sig för en grön- eller brunaktig färgton, förorsakad genom järnhaltiga
föroreningar i massan, vilka man ej kunnat neutralisera. De senare äro helt
färglösa och klara. Det mera raffinerade venetianska glaset eller
kristallglaset, som man kallade det på grund av dess likhet med bergkristall, är
avfärgat medelst mangansuperoxid (brunsten), ett förfaringssätt, som man
till en början ej praktiserade norr om Alperna, varifrån det s. k.
Wald-glaset härstammade. De båda Stockholmsmästarna från Gustav Vasas tid
ha uppenbarligen representerat den venetianska tekniken, mäster Petter i
Nyköping däremot den centraleuropeiska.
Av vida större betydelse än de båda hittills nämnda bruken var det på
Bryggholmen i Mälaren, omkring en mil sydost om Enköping. År 1587
tillskriver Johan III sin befallningsman på Västerås slott, att denne noga
skall fullgöra de skyldigheter, kronan iklätt sig i förhållande till
glasbrän-naren Jost Hofmann. Detta bruk var därefter i gång till omkring
1630-talets mitt. Hofmann efterträddes 1591 av Hans Kaufelt, som, då han
erhöll sin konfirmation på bruket, fick utlova att han skulle fabricera glas
»the beesta som han någon tiid lärt haffuer». Produktionen skulle omfatta
både dricks-, fönster- och apoteksglas. 1597 byter bruket åter mästare. Den
nye innehavaren var Engelhart Becker från Grossalmerode i Hessen, som
1626 i sin tur efterträddes av Frans Kunckel.
Varje år inlämnade bruksinnehavaren till kronan noggranna
specifikationer över vad han levererat. Enligt kontraktet var han skyldig att lämna
en viss del av sin tillverkning till Probere-Kammaren, slottsapoteket och
slottsvinkällaren; vad han därutöver framställde, fick han sälja efter egen
önskan. De vanligaste produkterna torde ha varit apoteks- och s. k.
labora-torieglas, destillerkolvar, retorter och trattar, vidare stop- och
halvstopsflas-kor, skålar, dryckeskärl m. m. Att bruket redan under 1600-talets början
haft en stor produktionskapacitet framgår bl. a. av ett leveranskvitto från
1608. Mäster Engelhart levererade då t. ex. till vinkällaren i Stockholms
slott 382 stora och 686 små dricksglas. Ungefär vid samma tid hade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
