Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att man som exempel på
hyttans mest exklusiva
konst skall kunna anföra
en serie praktfulla s. k.
flygelglas i venetiansk stil,
höga pokaler med fritt
pålagd, rik dekor, vilka i
några enstaka fall ännu
kunna påträffas i svenska
samlingar.
PAPPER BLIR EN
NÖDVÄNDIGHETSVARA.
Förutom
glasframställningen torde under denna
tid endast
pappersindustrien kunna räknas som
mera betydande; dess
proportioner voro dock till en
början ej jämförbara med
glastillverkningens.
Någon
nödvändighetsartikel blev papperet ej i
vårt land, förrän
boktryckarkonsten började göra
sig gällande, d. v. s. från
och med Gustav Vasas
Hur ett pappersbruk vid 1600-talets mitt var inrättat
åskådliggör här ett tyskt kopparstick i den stora
tekniska encyklopcdien »Theatrum machinarum» (1662).
Vattenhjulet driver den stora stampen i interiörens
förgrund, här »söndertuggades» lumpens fibrer till en fin
massa, som i karet bakom tvättas och vidare behandlas,
tills den är färdig att i lämpliga kvantiteter uppfångas pä en
sälliknande form, genom vilken vattnet frånsilas. 1
pressen till höger blir pappersmassan ark, som därpå torkas.
regering — den hade dock utövats i Sverige sedan 1483. Viktigare
handlingar sattes dessförinnan helst upp på det visserligen dyrbarare, men
oändligt mycket hållbarare pergamentet. Behovet att meddela sig i skrift
var ej heller stort. Det var mest kyrkans män och kronans kanslister, som
på ett tidigare stadium utövade den ädla skrivkonsten.
Papperskonsum-tionen var sålunda ej större, än att en måttlig import kunde fylla behovet.
I och med att man inom landet började trycka böcker, tog emellertid saken
en annan vändning. Det är uppenbarligen den nitiske Linköpingsbiskopen
Hans Brask, som i närheten av stiftsstaden vid Råberga by år 1523 grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
