Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lägger det första pappersbruket i Sverige. Tyvärr har det ej lämnat några
spår efter sig i något avseende. Vid Norrström i Stockholm anlades under
1560-talets förra hälft ett nytt bruk, vars verksamhet dock endast varade
något årtionde. Med dessa bruk, vilkas produktion av allt att döma endast
nått blygsamma proportioner, har den svenska papperstillverkningen
inletts. Utvecklingen gick emellertid framåt, och pappersbehovet växte.
Gustav II Adolf, som trots sina stora krigiska värv varmt intresserade
sig för landets inre försörjningsmöjligheter, ivrade även för
pappersfram-ställningen. »Efter det uti vårt konungsliga kansli, räkningekammare,
prän-tet [tryckeriet] såsom och eljest till många tarver [behov] vill behövas
mycket papper, som icke allt borde så dyrt köpas av de främmande.
Allden-stund Gud den allrahögste haver begåvat oss svenskar med själ och
förnuft och konster så väl som andra nationer och här i riket icke felas det
papper kan göras utav, äre vi till sinnes att låta uti Uppsala upprätta en
papperskvarn eller verkstad och alla tarver [behov] därtill komma låta»,
skriver han bl. a. den 8 januari 1612 i samband med anläggandet av
pappersbruket i Uppsala, som till en början leddes av Arendt Slott. Detta bruk,
vars verksamhet sannolikt upphörde under 1670-talet, torde vara det första
av industriell betydelse inom landet. Att universitetet i Uppsala var en
pålitlig stamkund visar snart det faktum, att bruket kom i akademiens ägo.
Såväl i Uppsala som i Stockholm funnos nu tryckerier eller prenterier, som
dåtiden kallade dem.
Om det är rätt som en författare yttrat vid senaste sekelskiftet, att »ett
lands kulturella ställning kan bedömas av dess pappersförbrukning», borde
således Gustav Adolfs ord, att det inom landet »wil behöfwes mycket
pa-peer» på sitt sätt kunna tolkas som tecken på ett uppsving inom ett annat
område än den yttre politikens.
MÄSSINGEN.
Förgäves försökte redan Gustav Vasa år 1544 att få i gång en nationell
mässingsindustri genom ått inkalla tyska mässingssmeder. Det var dock
först Erik XIV och Johan III, som lyckades införa denna tillverkning i
landet. Mässingen, som bekant en legering av koppar och zink,
framställdes vid denna tid så, att i en »garhytta» raffinerades råkopparen, vilken
därefter i brännhyttans deglar tillsammans med galmeja (zinkkarbonat)
och träkol smältes till mässing. Att framställa zink ur malmer var ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
