Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ders Slorff och hans participanter
grundade på Munklägret
(nuvarande Kungsholmen) i Stockholm 1645.
Tomten, som f. ö. donerades
företagarna av drottning Kristina, var
densamma, på vilken Kungsholms
glasbruk senare anlades.
Vi ha sett, hur staten och
enskilda driftiga män på allt sätt
försökte höja industrien och
näringslivet. Men ännu några industrier,
visserligen av små mått, äro
intressanta genom sin tidsfärg.
Den 12 april 1643 utfärdade
förmyndarregeringen »Privilegium för
Govert Indebito på ett stärckelse
mackerij att upprätta widh
Norr-köpingh». Kanske kan det på visst
sätt tolkas som ett utslag av tidens
välstånd, att det nu ej längre är
enbart den kärva nyttans behov,
som skulle fyllas genom den
inhemska industrien. Till vad kunde
då stärkelse användas? Vi skola
först och främst tänka på vad det
samtida dräktskicket föreskrev för både damer och herrar: de stora
spetskragarna, manschetterna, de pösande kräsen, fichyerna o. s. v. skulle vara
både vita och stärkta. Och man var noggrann och sträng med etiketten
vid denna tid — något halvsmutsigt passade ej herrskapen, och linnet
fick ofta vandra i tvätten. I vissa fall — närmast föres tanken till änkans
sorgdräkt —- utgjorde stärksakerna ett så dominerande inslag, att den
egentliga klädnaden endast framskymtade därunder. Govert In de Betou
var en av dessa för skapandet av den svenska industrien så betydelsefulla
holländare, som invandrade till Sverige, där han 1639 slog sig ned i
Norrköping. Att stärkelsebruket gick framåt visa de förnyade privilegier, som
utfärdades för detsamma år 1645. Verksamheten flyttades emellertid snart
till Stockholm — till Stärkelsebruksbacken på Djurgården — och i huvud-
’)enna porträttmålning (tillkommen under
630—AO-1 al et) av en dam i änkedräkt visar
•ffektfullt det stärkta linnets stora
användning i damgarderoben. — Skokloster.
Sv. folket genom tiderna IV. — 19.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
