Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att säga om våra vägar, vilket dels är att förklara
så, att statsmakternas strävanden redan krönts
med en viss framgång — i varje fall när det
gällde huvudvägarna, där dessa herrar i regel
foro fram — dels, att förhållandena även
utomlands inte voro de bästa på detta område. I
själva verket var det väl heller inte så mycket
alla dessa besvärligheter, när det gällde den
personliga bekvämligheten, som i och för sig
utgjorde det största hindret för ett
framåtskridande. Ännu mera betydde den stora
ojämnheten i fråga om resetiderna och den ringa
precision, som härigenom kunde bibringas
samfärdseln. Eli Heckscher har ägnat denna fråga en
intressant undersökning och funnit, att det inte
var ovanligt att för en så kort distans som en
fjärdingsväg använda en timme. Exempel
finnas dock på långt snabbare resenärer, men även
på motsatsen. Iögonfallande är framför allt, hur
sådana omständigheter som årstid,
transportmedel, tillgång till hästar etc. inverka och
åstadkomma högst betydande olikheter.
I detta sammanhang bör nämnas, att den
svenska anordningen med gästgiverier och skjutsstationer efter de stora
vägarna med två mils avstånd väckte de utländska diplomaternas
uppmärksamhet. Man byggde här på en redan medeltida tradition, men sin
definitiva utgestaltning erhöllo dessa förhållanden genom förordningen år 1649.
Eftersom skjutslegan
beräknades pr mil, måste
vägdi-stanserna på något sätt
synligt utmärkas. Det skedde
medelst milstenar och
fjär-dingsstolpar. — Milsten från
1663. Ystad.
VARUTRANSPORT TILL LANDS OCH SJÖSS.
Den motsättning, som på persontrafikens område kan iakttagas mellan
vinter- och sommarhalvåret, möter ännu tydligare och mera markerad, när
det gäller varutransporten. Här kunde det endast i ringa utsträckning vara
tal om att forsla någonting längre sträckor på barmark. Det var omöjligt
både på grund av vägarnas tillstånd och de dåliga fordon, som då ännu
voro i bruk. Ännu nyttjades väl här och var klövjning på hästrygg, men det
gällde då endast personligt gepäck eller t. ex. en västgötaknalles varulager.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
