Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dödens majestät präglar denne hänsovnes drag, och förgänglighetens symboler — det
slocknade ljuset, det utrunna timglaset och den störtade kolonnen i utblicken till höger
— förtydliga bildens mening. Helt visst är det ingen annan än Herman Wrangel (död i
Riga 16i3), som här avbildats på sitt sista viloläger, iförd svart dräkt och slätt, vitt linne.
Hakskägget är nu borta, de stora mustascherna ha däremot ej offrats. — Skokloster.
medlar 1630—40-talens liggande spetskrage en jämn övergång från huvud
till skulderparti. Ännu på 1620-talet betonas höftpartiet kraftigt med hjälp
av en vulst, över vilken kjolen ligger starkt veckad i midjan. Senare
försvinner denna tunnliknande kjolform. Liksom på mansdräktens tröja visar
livet en kraftig tillspetsning fram. Axelpuffarna från 1500-talet försvinna,
och ärmen slitsas upp; den räcker till handleden men blir omkring 1640
kortare och öppen (jfr bilderna av Anna Margaretha Sture och drottning
Kristina, sid. 315).
Under årtiondena vid 1600-talets mitt genomgår det europeiska
dräktmodet under fransk ledning en stark utveckling, och mycket tyder på att
den svenska modedräkten steg för steg följt det franska modets
förvandlingar. Unga svenskars studievistelser och resor utomlands bidrogo till att
hålla upp den kontakt, som varit livlig redan före 30-åriga krigets tid. Några
konkreta exempel kunna här tjäna som ledning.
Från början av 1644 finns ett brev i skräddarärenden från Claes Tott,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
