Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förra hälft funno sålunda icke alls nåd för Tessins ögon. De höga
gavelsidorna åt gatan med praktfulla rösten i en lång rad (se bild sid. 337) bildade
en silhuett, som enligt hans mening liknade en »ullkam» (R. Josephson).
Om också skönheten i 1600-talets gavlar och frodiga portalskulptur
(varom en annan uppsats i detta band handlar) var förborgad för Tessin d. y.
med hans åt helt andra håll riktade uppmärksamhet, så hade dock denna
smakriktning blivit rättvist uppskattad långt dessförinnan, vid den tidpunkt,
då hans far som ung gjorde sin entré på svensk mark. Två strömningar
möttes då på 1630-talet i Sverige, en nederländsk variant av den måleriska
senrenässansen, praktfullt åskådliggjord av det s. k. Petersenska huset i
Stockholm och av det på 1620-talet av Kasper Panten (enligt andra Jacob
Allevijn) byggda Vibyholm i Södermanland (se bild sid. 343) och en frodig
sydtysk stil, representerad främst av Makalös. Vi kunna hänvisa till
översikten sid. 382 över denna byggnads skaplynne. I en ståtlig gravyr av
Sigismund von Vogel framstår byggnadens exteriör i hela sin festliga rikedom.
Jämte Simon De la Vallées Riddarhusprojekt hör byggnaden till den
tidigare svenska 1600-talsarkitekturens märkligaste ansatser (pl. vid sid. 346).
Mellan fyra mäktiga torn med profilerade huvar reste sig Makalös
pyra-midformigt med det höga, av tre rader vindskupor indelade taket krönt av
en liten lusthusliknande paviljong. Själva byggnaden var endast två
våningar hög, och framför fasaderna löpte på ömse sidor en loggia med
altantak. De höga skorstenarna, den rika dekoreringen och de vertikala linjerna
gåvo byggnaden den retsamma gotiska prägel, som Tessin d. v. fann
»täm-melig wanskaplig». Mästaren till denna högst oklassiska och allt annat än
romerskt strama arkitektur var Hans Jakob Kristler, »Inventor und
Bau-meister», som han kallas på det Vogelska sticket, där han f. ö. avbildats med
svajig hatt, buktande rock och vida stövlar med måttstocken som
kommandostav i handen, en byggnadskonstens fältherre mitt ibland sina idoga
medkämpar (se plansch vid sid. 346 och bild å sid. 384).
En annan märklig byggnad från det tidiga 1600-talet var Johannisborg
vid Norrköping. Den är numera försvunnen så när som ett (1934)
restaurerat porttorn i förbindelse med äldre vallrester. Den ursprungligen storslagna
anläggningen uppfördes för hertig Johan av Östergötland, son till Johan III
och Gunilla Bielke. Såväl den fortifikatoriska som den allmänna
utformningen och plandispositionen utmärktes av en för vårt land vid denna tid
märklig helhetsverkan, vilket framgår både av stick i Svecia antiqua och
alldeles särskilt av en i Krigsarkivet (i den s. k. »Schwensche Plante-Booken»)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
