Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Läckö slott pä yttersta spetsen av halvön Kdllandsö i Vänern. Över flera sekler sträcker
sig slottets byggnadshistoria; under medeltiden hade biskoparna i Skara här en gärd, som
utvecklades till en befästning. Denna kom som många andra biskopsborgar i Gustav
Vasas händer; under Gustav Adolf bortgavs Läckö med tillhörande gods som grevskap ät
fältherren Jakob De la Gardie, vars son Magnus Gabriel, liksom sin far en byggherre i
stor stil, gav anläggningen den slutliga prägeln av magnifikt feodalslott. En märklig
förening av gammalt och nytt frän medeltid till barock framträder i grundplanen och i
exteriörens anhopning av olikartade byggnadsdelar. Åven det inre reflekterar olika
generationers uppfattning, främst dock Magnus Gabriels.
»skienckeskifwa», ett »skiencke skop medh lååss», dessutom två väggfasta
mässingsljusstakar och två »jern pijper», också för belysningen, slutligen
en »elldgaffwel». Det låter snyggt men icke pråligt. Vid festligheter måste
anrättningarna på långborden och diverse föremål ur Visingsborgshovets
berömda silversamling ha utgjort den viktigaste ögonfägnaden. Även de
kammare i slottet, som omtalas vara överdragna med »gyllen leder» eller
med »swart klede», ibland med »blåt klede wedh fönsterne», hade en
utstyrsel och ett möbelförråd, som nog mera präglades av tyngd än av
raffinement. Men det robusta har ett positivt värde vid denna tid.
Ett otympligt och oskrymtat men samtidigt imponerande intryck
skänker den svit av kämpakolosser i Leckö slott, som intimt sammanhänga med
den götiska historieromantiken. Dessa gestalter äro målade med
»wattu-färg» direkt på den ojämna murytan i saftiga breda penseldrag. Där möta
vi i Leckös »kämpasal» de väldiga »Gothus», »Marcomanus», »Svevus»
m. fl. Enligt senaste forskningar äro de kopierade (sannolikt på Jacob De
la Gardies tid) efter den österrikiske humanisten Wolfgang Lazius’ arbete
om folkvandringstidens historia.
En viss likhet med Leckökämparna äga de stora nischfigurerna i
Vadstena slotts rikssal. Liknande komposition med figurer i bågfält men i långt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
