Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ny huvudportal, som var avsedd att förhöja ståten vid den kungliga
begravningen och som verkligen också blev färdig just till denna 1634. I
likhet med Henrik Damer, som hl. a. verkade som hovbildhuggare hos
konungens halvbror, riksamiralen Karl Karlsson Gyllenhielm och som utförde
den vackra graven över denne och hans maka i Strängnäs domkyrka (bild
se sid. 117), bröderna Blom och andra, arbetade Henne flitigt i högadelns
tjänst med huggning av byggnadsdekorationer och gravmonument.
Konstnärligt mera betydande voro dock de »frimästare», som inkallades
från utlandet för särskilda uppgifter och som ej tillhörde ämbetet i
Stockholm. Ibland skedde beställningarna direkt från utlandet, utfördes där och
importerades sedan till Sverige. Ett märkligt exempel på dylik konstimport
är sålunda den praktfulla graven över översten vid Västgöta kavalleri Erik
Soop i Skara domkyrka. Upphovsmannen var den nederländske
bildhuggaren Pieter de Keyser. De förnämsta ätterna, såsom Oxenstierna, Baner,
Brahe, Bielke m. fl., synas däremot ha införskrivit egna konstnärer, som
helt verkade för deras räkning. Mästarna voro då knutna till dessa mäktiga
adelssläkters omfattande hushåll och hovstater. Från denna synpunkt kan
man tala om verkliga »hovbildhuggare».
Särskilt tvenne tyckas bland dessa ha varit av en större betydelse och
utövat ett stort inflytande i bildhuggarekretsar. Den ene var Aris Claeszon
från Haarlem, som på 1620-talet inkallats för vissa arbeten på kungliga
slottet i Stockholm, men som sedan till framåt slutet av 1630-talet
huvudsakligen verkade i ätten Banérs tjänst. Han har i en rad av förnäma
arbeten — gravmonument och epitafier — dokumenterat sig såsom en verkligt
framstående bildhuggare för sin tid och som en värdig fullföljare av
Floris-skolans traditioner (om denna se bd 3). Hans skolbildande verksamhet var
måhända ej så omfattande, som förr antagits; den måttfulla, nästan
klassiskt ädla stil, han företräder, var ej längre modern. På en del av sina
samtida har han likväl gjort starkt intryck, bl. a. visar sig
bildhuggarålder-mannen Jost Henne vara påverkad av honom, t. ex. i det stora
gravmonumentet över riksdrotsen Magnus Brahe i Västerås domkyrka. Till Claeszons
viktigaste arbeten räknar man Gustaf Banérs grav i Uppsala domkyrka från
1629 och Svante Banérs i Danderyds kyrka.
PLANSCH A MOTSTÅENDE SIDA. östra ingångsportalen till S:t Nikolai kyrka i
Nyköping, bekostad av borgmästaren Anders Bergius och uppsatt år 1668. — Efter en
akvarell av professor A. T. Gellerstedt 1869. — Kungliga Vitterhetsakademien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
