Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detaljerat reformprogram, som emellertid i något modifierad form kom att
förverkligas först under 1620- och 30-talen.
De nu nämnda årtiondena äro det östbaltiska områdets stora tid, då
grundvalarna läggas för det samhälle, som i sina huvuddrag kom att bestå
intill russifieringen på 1800-talet och intill den stora omstörtningen i
samband med världskriget.
Vid all samhällsomdaning är frågan om rätten och rättskipningen en
av de allra viktigaste. Det kaos, som de ödeläggande krigen medfört, gjorde
det nödvändigt att i samtliga östbaltiska provinser med undantag för
Estland ta upp problemet från grunden, d. v. s. nyskapa ett rättsväsen, och
härvid följde man svenska mönster. I Kexholms län och Ingermanland
blev svensk rätt den enda gällande både i städerna och på landsbygden.
Liksom i Sverige blevo häradsrätt och lagmansrätt de båda
underinstanserna. Dessa domstolsformer voro även förebilder för det nya
rättegångsväsendet på Livlands landsbygd. Städerna i denna provins liksom hela
Estland fingo emellertid behålla sin gamla rättsordning även om
rättsutöv-ningen sattes under skärpt kontroll av svenska myndigheter och i sista hand
av svensk hovrätt.
Nydaningen på rättsväsendets område fick sin höjdpunkt i inrättandet
av Dorpats hovrätt 1630; där finna vi bl. a. assessorer den i Sveriges
litterära och lärda hävder berömde Georg Stiernhielm. Förebilden var Svea
hovrätt och uppgiften var att så småningom vänja de östbaltiska provinserna
vid svensk rätt och svenska rättsåskådningar. Dorpats hovrätt lyckades väl
aldrig genomföra detta program, och långt mera än vad dess stiftare avsett
kom den att i sin verksamhet bli bunden av de gamla provinsiella
rättsföreställningarna. Icke desto mindre torde nyordningen inom rättsväsendet
för Sveriges undersåtar i det östbaltiska området ha inneburit en
utomordentlig upplevelse. För bönderna var det något nästan ofattligt, att de
kunde väcka klagomål vid opartisk domstol mot det sätt, på vilket stundom
deras herrar behandlade dem, och få opartisk dom. Lika omvälvande måste
det ha förefallit, att bönderna kunde direkt hos konungen utverka
undersökning om rådande missförhållanden av en eller annan art och få dessa
avskaffade.
Nyordningen inom rättsväsendet var intimt förbunden med en rad andra
reformer. Visserligen upphävdes formellt aldrig livegenskapen — det var
under rådande förhållande ej möjligt genom en ren lagstiftningsakt — och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
