- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 4. Den yngre Vasatiden /
398

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

helen. I Ingermanland fingo finnarna en eftersträvad överhand över det
ryska elementet, och i Estland bildade de ett starkt inslag i befolkningen och
kunde lokalt ofta vara i betydande majoritet. Trots försöken att garantera
finnarna i Estland samma ställning som i hemlandet kunde dessa dock ej
bevara sin nationalitet utan gingo tämligen snart upp i det närbesläktade
estniska folket. Även invandring av svenskar, holländare och tyskar
förekom men i mycket liten skala och har ej heller efterlämnat samma ännu
i våra dagar märkbara spår som den finska.

En del av invandringen i det östbaltiska området skedde i samband med
de militärkolonier, som den svenska regeringen lät anlägga längs gränsen
till Ryssland, från Kexholm till Kokenhusen vid Diina. Under hela den
svenska tiden, om än med olika intensitet under skilda perioder, pågick
utbyggandet av försvarssystemet mot öster. Definitivt blev detta aldrig
färdigt, innan katastrofen under det stora nordiska kriget kom. Måhända
sammanhängde detta i någon mån med insikten om att det östbaltiska
områdets lokala värn betydde mindre för dess bevarande under svenskt område,
än att Sverige förmådde länka utvecklingen i Östeuropa i för sig
gynnsamma banor. Såväl Karl X Gustavs som Karl XII:s krig visa, vilken roll
denna insikt spelat i Sveriges historia.

Den svenska handelspolitiken ådagalägger i sin mån sambandet mellan
de östbaltiska och de stora östeuropeiska frågorna. Det mål, som hägrat
för Erik XIV, svensk kontroll över handeln mellan Västeuropa och
Ryssland, kunde ej nås, då Ryssland genom den nordliga handelsvägen till
Arkangelsk hade möjlighet att undandraga sin handel ett ur ryska
synpunkter farligt beroende av Sverige. Den svenska regeringen sökte
emellertid energiskt att göra det östbaltiska området till en infartsväg till
Ryssland, som framgångsrikt kunde upptaga konkurrensen med den nordliga.
I den mån städernas privilegier lade hinder i vägen för fri genomfart
undanröjdes de utan hänsyn. Reval måste uppge de monopolkrav på den
ryska handeln, det ärvt från ordenstiden. Andra städer, Narva och det 1632
grundade Nyen, Petersburgs föregångare, som bättre läto sig bruka i den
svenska regeringens syften, trädde i stället. Bortom Ryssland skymtade den
stora orientaliska marknaden. Man drömde om att dit skapa en handelsväg,
som vore kortare, bekvämare och säkrare än den vanliga runt Afrika. Utan
realitet voro icke dessa drömmar, men deras förverkligande krävde
lösandet av de stora östeuropeiska problemen, och detta blev icke Sverige givet.
Ett resultat nådde dock den svenska handelspolitiken. Det östbaltiska om-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/4/0444.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free