Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Reinhold Rademacher var en holländsk, i Livland
verksam köpman, som på 1650-talet inkallades till Sverige
och som i Eskilstuna anlade ett hundratal
hantverks-smedjor och andra byggnader, som blevo grundläggande
för Eskilstunasmidets traditioner. Några av dessa
timrade »Rademacher smedjor» äro ännu bevarade.
storvulen men mera
rea-litetsbetonad politik
kunde rädda detsamma.
I Sveriges inre
utveckling kom hans korta
regering ej att efterlämna
många spår. Av vikt är
dock den — visserligen
aldrig ordentligt
genomförda — partiella
reduktionen, »fjärdepartsräfs-ten», som gav kronan i
utsikt att återfå åtminstone
en del av vad Kristinas
kortsynta och slösande
förläningspolitik avhänt densamma. — Palmstruch, en företagsam
livlän-dare, grundade en bank i Stockholm, som efter en kortvarig blomstring
råkade i obestånd genom ett alltför frikostigt utgivande av sedlar, våra
första banksedlar. 1668 övertagen av riksdagen blev den riksbank, den
äldsta i sitt slag i hela Europa. — På våra mausergevär vittnar ännu
inskriptionen »Karl Gustafs stads gevärsfaktori» om den industri, som under
hans tid grundlades i Eskilstuna.
Sin avsikt att fullfölja äldre traditioner i svensk utrikespolitik
markerade Karl Gustav redan genom sitt äktenskap med Hedvig Eleonora av
Hol-stein-Gottorp; den gottorpske hertigen, vars områden sträckte sig långt in i
Sönderjylland, kunde med de svenska besittningarna i Tyskland som stöd
bli en ytterst obekväm granne för Danmark. Det dröjde ej länge, förrän
konungen skred till öppen offensiv men ej mot Danmark utan mot Polen.
Ett flertal skilda faktorer samverkade vid de beslut, som riktade den
fruktade svenska krigsmakten mot dess gamle fiende.
Så egendomligt det än låter var kriget nästan en tvingande nödvändighet
för den svenska stormakten. Den stora stående armé, på vilken dess
ställning berodde, var svår att underhålla i fredstid, och upplöstes den, stod
Sverige maktlöst mot sina många fiender och avundsmän. Detta var i själva
verket ett problem, som först Karl XI kunde lösa genom sitt indelningsverk.
Karl Gustavs personliga ärelystnad och planer på fullständigande av det
svenska Östersjöväldet ha givetvis även spelat in.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
