Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man t. ex. en präst, en jägmästare, en professor eller en fogde ett av
kronans hemman som boställe eller vissa skatter från en socken som lön.
Detta system, som f. ö. delvis stått sig ända in i våra dagar, genomfördes
ock på försvarets område med storartad konsekvens (se uppsatsen »Krig
och kultur»).
Endast i Sverige och Finland genomfördes emellertid systemet. I
Stockholm och andra viktigare orter funnos värvade trupper, och av sådana
försvarades också de baltiska och tyska provinserna. De indelta truppernas
antal var ungefär 40,000 man, de värvade 20—25,000.
Svagheten i denna indelning låg däri, att den indelta arméns styrka för
all framtid låstes fast vid 40,000, och detta antal visade sig redan under
Karl XII:s krig vara för litet. Varje gång det svenska försvarsväsendet
sattes på hårdare prov, fick man tillgripa ny värvning eller maskerad
utskrivning för att öka arméns numerär. Detta inverkade till en början ej i
högre grad på härens krigsduglighet. »Holländaren säjer Swensken wore
then bästa Soldat i werlden, om han wiste at fly», skriver vid ett tillfälle
den unge Emanuel Swedenborg.
Bittra erfarenheter om vådorna av att låta flottan förfalla ledde till ett
storartat reorganisationsarbete även på detta område (se uppsats nedan av
G. Hafström och Hj. Börjeson).
SOCIAL OCH EKONOMISK UTVECKLING.
Vad reduktionens sociala följder beträffar, må det framhållas, att man
även i fråga om samhällsklasserna och deras skilda uppgifter kan skönja
något av den stabilisering och konsolidering, som är utmärkande för Karl XI :s
inre styrelse. Icke minst gäller detta om de främmande inslagen i svenskt
samhällsliv. Under 1600-talets lopp hade massor av utlänningar inflyttat
till Sverige som officerare, diplomater, finansmän och näringsidkare. Dessa
element försvenskas så småningom och ha i många fall redan under andra
generationen brutit den direkta förbindelsen med respektive hemland.
Den, visserligen mycket relativa, sociala utjämning, som reduktionen
medförde, kompletterades på sätt och vis av konungen. Det blev allt
vanligare, att förtjänta ofrälse ämbetsmän adlades och därigenom erhöllo
ökade befordringsmöjligheter. Genom Karls organisationsarbete på
förvaltningens område fick ämbetsmannaklassen vidgade uppgifter och en
mera tryggad ställning. När trycket från den enväldiga kungamakten för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
