- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 5. Den karolinska tiden /
50

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den dödande kulan kom från svenska eller norska sidan. Fredrik av Hessen,
Karls svåger och hans närmaste man i befälet, har misstänkts för att ha
röjt konungen ur vägen för att bana sig och sin gemål, Ulrika Eleonora, väg
till tronen; han kunde befara, att Karl Fredrik av Holstein-Gottorp,
konungens systerson, skulle utses till tronföljare. Något säkert svar på denna fråga
torde sannolikt aldrig kunna givas.

NYA UPPSLAG OCH PRINCIPER I FÖRVALTNING OCH EKONOMI.

Uå Karl 1700 lämnade Sverige, inträdde nödvändigheten av att ordna
styrelsen i hemlandet. De viktigaste ärendena förbehöll konungen åt sig
själv att avgöra med hjälp av den stab av ämbetsmän, som följde honom i
fält. Kollegierna fingo bemyndigande att på egen hand avgöra de mindre
frågor, som tillhörde deras ämbetsområden. Så småningom fick dock rådet
en allt starkare ställning som den centrala myndigheten i hemlandet.
Konungen blev med tiden alltmer missbelåten med nämnda myndigheters
sätt att sköta sina uppgifter och fullgöra hans befallningar. »Det har sedan
några år tillbaka vållats ganska mycken skada genom att de, under olika
förevändningar, ej lytt order», säger han. För fältherren, som var van vid
att snabbt fatta beslut och snabbt få dem utförda, måste det byråkratiska
maskineriet te sig alltför omständligt och trögt i sitt arbetssätt. Under sina
fem sista regeringsår vidtog han en lång rad reformer, som voro avsedda
att avhjälpa nämnda olägenheter. En av dessa reformer innebar införande
av något liknande vår nuvarande departementsstyrelse. Genom en annan
upprättades det ännu bestående justitiekanslersämbetet. Mot slutet av 1715
trädde Görtz i konungens tjänst med utomordentligt stora befogenheter,
bl. a. angående finanserna, rustningarna och utrikeshandeln. Vid sidan av
honom och hans svenska och holsteinska medhjälpare i den s. k.
Upphand-lingsdeputationen spelade de gamla ämbetsverken en alltmer obetydlig roll.
Det är därför förklarligt, att ämbetsmännen efter konungens död genast
begagnade sig av det gynnsamma tillfället att återtaga makten och utkräva
en blodig hämnd på Görtz.

För statens finanser måste givetvis det långa kriget innebära en mycket
hård påfrestning. Det gick väl an, så länge kriget fördes utomlands,
inkomsterna inflöto någorlunda regelbundet från hela riket och riksbanken
kunde bidraga med frikostiga lån. Men efter 1715 var Karl XII hänvisad
till enbart det egentliga Sveriges, till på köpet försvagade resurser, med vilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/5/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free