Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den italienske diplomaten Magalotti har i sitt manuskript även Idtit avporträttera tre
svenska präster. Bilden ger en god föreställning om den svenska prästdräktens utseende under
karolinsk tid: vida knäbyxor med kart jacka (ej prästrock), prästkrage av vanligt utseende
— prästen till höger dock i pipkrage — samt lång kappa, vilken ännu, som framgår av
teckningen, var vardagsplagg. — Efter fotografi i Kungliga biblioteket.
KAROLINSK FROMHET OCH KYRKOTUKT.
AV HILDING PLEIJEL.
Vill man i én kort formel karakterisera den karolinska tidens kyrka,
torde man kunna beteckna den som en ortodox enhetskyrka på nationell
grundval. Svenska kyrkan var vid denna tid liksom de andra lutherska
kyrkorna i Norden och på kontinenten helt präglad av ortodoxiens anda.
Renhet i läran krävdes obönhörligt av både präster och lekmän. Man helt
enkelt tog för givet att alla medborgare visade bifall till kyrkans lära och
lydnad för hennes ordningar.
Framför allt kännetecknas emellertid den svenska lutherdomen under
1600-talet av dess strävan att bevara »enhet i religionen», såsom termen löd.
Redan vid Uppsala möte framhölls det uttryckligen att intet är »nyttigare
och gagneligare eller det som mera förbinder hjärtan tillsamman än sämja
och enighet och särdeles i religionen». Gång på gång framhävdes denna
synpunkt i såväl regeringsformer som religionsplakat; och när den fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
