Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den religiösa friheten i dåtidens Sverige var sålunda synnerligen
kringskuren, och de band, som lades på samvetsfriheten, voro både åtstramade
och starka. För att vara en god svensk medborgare måste man ansluta sig
till den evangeliskt-lutherska bekännelsen, sådan denna utgestaltats inom
den svenska kyrkan. Emellertid måste man här lägga märke till en viktig
omständighet. Detta kyrkotvångssystem uppfattades knappast av någon
som en inskränkning i den personliga friheten. Kyrka och stat hade
nämligen i dåtidens Sverige ingått en så intim förening, att religiös rättrogenhet
och medborgerlig lojalitet blivit så gott som en och samma sak. Det var
först genom pietismens krav på individens frihet och självbestämningsrätt i
religiösa ting som denna allmänna uppfattning började rubbas (se härom
i bd 6, sid. 71 ff.).
LIKFORMIGHETEN I KYRKOLIVET.
Den ortodoxa kyrkans strävan efter »enhet i religionen» utgör
bakgrunden till och en viktig förutsättning för den »likriktning» av det svenska
kyrkolivet, som följde på det karolinska enväldets införande under
1680-talet. Liksom Karl XI målmedvetet strävade efter sträng centralisation inom
den administrativa förvaltningen, sökte han på olika sätt att skapa
enhetlighet och uniformitet inom den svenska kyrkan. Här hade han endast att
bringa i verkställighet de tendenser, som länge gjort sig gällande.
Enväldets första årtionde kännetecknas också av en rask och beslutsam
reformiver på kyrkolivets olika områden. Inom mindre än ett årtionde skapades
nu efter vartannat en ny kyrkoordning, ny katekes, ny handbok och ny
psalmbok, vartill något senare kom en ny bibelöversättning.
Viktigast av dessa nyskapelser var utan tvekan den nya kyrkolag, som
utkom år 1686. Den betecknar slutpunkten på ett hundraårigt arbete att
skapa enhetliga principer för kyrkans organisation och verksamhet. Dess
närmaste föregångare var 1571 års kyrkoordning, reformationstidens stora
arv till 1600-talets ortodoxa organisationstid. Men kyrkoordningen hade
mera uttalat principen för kyrkans arbete än givit några bestämda
föreskrifter om tillämpningen. Följden blev, att man snart nog sökte finna
praktiskt användbara normer genom att utarbeta olika kyrkolagsförslag.
Svårigheten att komma till något resultat låg emellertid i den spänning,
som under stormaktstiden fanns mellan kyrkans och statens intressen.
Kyrkans kraftfulla biskopar hävdade med eftertryck, att konungen visserligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
