Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Även Karl XII:s personliga fromhet är av många betygad. Spegel skrev
om honom, att »den tappre konungen är så flitig och ödmjuk uti sina böner
till Gud, att man väl må önska det alla kristna så vore», och det engelska
sändebudet i Stockholm John Robinson skildrade i ett brev hem svenske
konungen på följande sätt:
»Hans Majestät är känd för att vara mycket regelbunden i sin enskilda
andakt, och vid gudstjänsterna deltager han t. o. m. i psalmsången. Han
hyser stor vördnad för religionen men är icke bunden av någon vidskeplig
observans. Vid alla tilfällen bekänner han sin starka tro på Guds styrelse
och mäktiga bistånd.»
Karl XII har av den svenske historikern Harald Hjärne blivit
karakteriserad som en rättens målsman mitt i ett förvanskat statssystem. Som
en rättens väktare betraktade han sig i stort som i smått. Han var alltid
förvissad om att gå en rättfärdig Guds ärenden. Därför kunde han visa
en sådan oberördhet både inför lyckans växlingar och människornas olika
omdömen.
över huvud taget kan man icke förstå vare sig envåldskonungarnas eller
deras kyrkliga tromäns tänkesätt, om man icke tager med i räkningen det
starka gammaltestamentliga inslaget i deras livsåskådning. Det är samma
rättspatos och samma undergivenhet under livets skiften, som man möter
hos Gamla testamentets fromme. Men samtidigt kände sig dessa kyrkliga
ledaregestalter som verkliga »väktare på Sions murar». Man behöver endast
träda dem något närmare in på livet för att förstå detta.
Rikets ärkebiskop var vid enväldets genomförande den trygge Olaus
Svebilius. Han hade tidigare varit Karl XI :s informator och därunder
tillvunnit sig sin lärjunges synnerliga förtroende. Han visade sig under sin
trettioåriga ärkebiskopstid mindre initiativrik än många av de andra
biskoparna. Men genom sin grundliga lärdom, sin praktiska blick och sitt lugna
väsen vann han överallt förtroende och lämpade sig även väl i
representativa värv. I det kyrkliga nydaningsarbetet gjorde han en stor insats.
Till efterträdare fick Svebilius en av det karolinska skedets mest
betydande personligheter, Eric Benzelius den äldre. Han var bondson från
Västerbotten och antog efter sin födelsegård Bentseby det namn, som sedan
kom att bäras av en vår kyrkas allra mest framstående prästsläkter. Icke
blott stamfadern utan även tre av hans söner slutade som ärkebiskopar,
och dessutom blevo två sonsöner biskopar. Det var nog en viss torrhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
