Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andliga visor »tryckta i år», som i skillingtryckets form spredos i allmogens
kretsar hela landet omkring. 1 dessa stundom något otympliga men ändock
trohjärtade ordasätt kunde menige man giva uttryck åt sin personliga
andakt och evighetslängtan. Under arbetet och i vilan, i helg och i socken
voro dessa psalmer den svenska allmogens följeslagare och blevo ett levande
uttryck för den personliga religiositet, varav denna var mäktig. Det var
under sådana förhållanden helt naturligt, att psalmboken från denna tid
blev folkboken framför alla andra, bibeln icke undantagen. Svensk psalm
och karolinsk folkreligiositet äro olösligt sammanbundna med varandra.
* *
*
Folkreligiositeten bestod sitt prov också i fjärran land; och där två eller
tre landsmän voro församlade, hörde man ej sällan den svenska psalmen.
I den andliga sången, i bibeln och i andaktsböckerna fann man tröst att
uthärda de svåraste vedermödor.
Ett vackert exempel på karolinsk fromhet och kyrkotukt erbjuder det
svenska församlingslivet vid Delaware (om denna koloni se bd 4 sid. 60 ff.).
Detta framträder — med organisation efter svenska kyrkolagen — mitt i
den brokiga samlingen av reformerta samfund som en luthersk utpost i
fjärran västern. Sedan kolonien förlorats och den ende kvarlevande prästen
avlidit (1688) såg det ut, som om den svenska kulturen här skulle försvinna.
På underliga vägar kom emellertid hjälpen. En Amerika-svensk hade
för postmästaren i Göteborg skildrat sina landsmäns »stora brist på
själavård». Denne åtog sig deras sak och framlade Delaware-svenskarnas nöd
för Karl XI, som visade sig mycket intresserad. Det var dock först genom
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Dragen i delta av okänd konstnärshand målade porträtt
tala om hopplös resignation, längtan och bottenlös smärta — de återge också en svensk
krigsfånge i Sibirien. En släkttradition berättar, att hans namn var Erik Piper — som
kornett vid Livdragonerna föll han i kriget mot Ryssland vid Dnjepr 1709 i rysk
fångenskap och fördes i december 1711 till Tobolsk. Till hemlandet återvände han 1722 —- efter
tretton långa års fångenskap — har var dd sinnesrubbad. Hans liv förflöt i ständig oro,
han vandrade från gård till gård, dog 1754. Porträttet, sannolikt målat kort efter hans
hemkomst till Sverige, visar honom i den dräkt, han bar vid frigivandet och med *ryskt»
skägg. Åven en yngre broder, G. A. Piper, sedermera landshövding i Jönköping, blev —
sjuttonårig — rysk fånge samtidigt som Erik men utväxlades 1715. Under sin fångenskap
fick denne själv en tid tjänstgöra såsom präst och framträdde f. ö. som religiös
skriftställare (i> Wi kommo igenom denne utwärtes nöd till närmare eftertanka om wårt andliga
tillstånd»). — Oljemålning. Privat ägo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:18 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svfolket/5/0108.html
