Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heten än är, kunna ändå aldrig sökande andars frågor helt nedtystas. Mitt
under ortodoxiens strängaste tid se vi också, hur auktoritetstron börjar
vackla, hur forskningens frihet proklameras, hur förhållandet mellan tro
och vetande växer upp till ett problem.
I Uppsala är striden för vetenskapens självständighet nära förknippad
med Olof Rudbecks namn, universitetets största under denna tid. Rudbeck
var en natur, som krävde rörelsefrihet, och ständigt visar han sig också
som en svuren fiende till all akademisk slentrian. Såsom naturforskare hade
han fått ögonen öppna för att vetenskapsmannen måste studera i naturens
egen bok, ej blott i Aristoteles’ och andra auktoriteters skrifter. Det blir
honom därför ett livsintresse att bekämpa den skolastiska filosofiens
till-lämpning på naturvetenskapen. »Må en annan förmena, att till naturens
kännedom fordras insikt i litteratur och språkkunskap», skriver han redan
under de första professorsåren. »Jag säger däremot ärligen vad jag tänker.
Om någon också förstode hebreiska, grekiska och latin och alla andra språk
men ej forskat i naturens bok för att lära känna egenskaperna hos
himlakroppar, växter, metaller, fiskar, fåglar och fyrfotadjur, skulle han ej lära
sig förstå vare sig Aristoteles eller Plato eller någon av de gamla och nya
författare, vilka sökt för sig klargöra tingen själva men ej deras skuggor.
Lika litet som det är nog för en skomakare att äga syl och läst, lika litet
räcker ett dimmigt begrepp om forma och materia till, för att någon skall
äga anspråk på namnet av fysiker.» Också i övrigt angrep han vid tillfälle
det nedärvda, innehållstomma formväsendet. En gång utmanade han sina
ämbetsbröder genom att ge tillkänna, att han under en termin skulle
föreläsa över ämnet De nihilo (Om Intet), det förnämsta av alla ämnen, och
klarlägga dess beundransvärda egenskaper och mångfaldiga tillämplighet i
teologi, medicin, juridik, filosofi, mekaniska konster och det allmänna
levernet. Lika stor förargelse som detta hånfulla gyckel med den gängse
filosofiska terminologien väckte hans tilltag en annan gång att mot all tradition
utfärda ett rektorsprogram på modersmålet i stället för latin.
Mest imponerande ter sig Rudbecks kamp för en ny anda i vetenskapen
under striderna vid Uppsala universitet om den cartesianska filosofien. Den
store franske filosofen Descartes eller Cartesius hade genom drottning
Kristina fått förbindelser med Sverige — en förkylning ändade ju hans liv i
Stockholm 1650 — men för svenskt tänkande blev hans filosofi befruktande
först senare. Tidigast uppmärksammades han av naturforskarna, och det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
