Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Rudbecks verk är nämligen hyperboréer-motivet. Detta har satt hans
inbillningskraft i rörelse mot nya uppslag, och då han i en klassisk källa
fann uttrycket »hyperboreernas Atlas», var han framme vid idéen om
Sverige eller Manhem såsom det av Platon och andra omtalade
underlandet Atlantis.
ATLANTICAN.
Den första väckelsen till sina antikvariska forskningar fick Olof
Rud-beck, när lian av Verelius blivit ombedd att rita en karta över Sverige till
en upplaga av den isländska Hervararsagan. Detta skedde 1672. Från denna
stund till sin död trettio år senare kom han att finna sin käraste
sysselsättning i studierna till det verk, som under namn av Atlantican skulle bli
så ryktbart, ett föremål för beundran och smädelser alltintill våra dagar.
Första delen av »Atland Eller Manheim, Dedan Japhetz afkomne, de
förnämste Keyserlige och Kungelige Slechter ut till hela werlden, henne att
styra, utgångne äro» utkom 1679. Tio år senare följde en andra del och
efter ytterligare ett årtionde den tredje. Fjärde delen var under tryckning,
när eldsvådan skövlade Rudbecks tillhörigheter. Tillsammans utgjorde de
digra volymerna föga mer än en inledning till det planerade verket. Det
var skrivet på svenska, och från början hade Rudbeck tänkt att låta det utgå
enbart på modersmålet. Hans lärda vänner avstyrde emellertid detta
radikala tilltag —- ett lärt verk på svenska! vilken skam för den svenska
lärdomen! — och han lät det därför i tryck åtföljas av en latinsk översättning.
Med en sådan jätteuppgift, som Rudbeck ställt sig före, var ingenting
annat möjligt än att Atlantican skulle förbli en torso. Vad han ville var
att se sitt lands hela fornhistoria, kulturen ej mindre än den yttre
maktutvecklingen, belyst av alla de vittnesbörd, som litteratur och natur kunde
avgiva. Visserligen hade han härvidlag Johannes Magnus, Stiernhielm och
andra att ansluta sig till, men Atlantican var dock något annat och mer
än blott en påbyggnad av deras verk. Dess metod är rikare utvecklad och
vida modernare. Ej nog med att Rudbeck mer systematiskt än sina
föregångare genomforskat antikens författare och menat sig finna oändligt
många fler skildringar av Sverige och svenskarna. Han gör sig också
mödan att med argument från de mest skilda håll utförligt diskutera sina
antaganden, innan han fastslår dem som fakta. Argumenteringen i sin
helhet är väl ur modern vetenskaplig synpunkt orimlig men icke desto mindre
i många fall av mycket stort historiskt intresse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
