Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hennes följe och särskilt sonen Rus ha att bjuda. Men också fru Dygd
både ser och hör:
Ey, käre, sij, huru täcker är Ruus, när läpparn’ och ögonen drypa!
Där han vagglar här om, full-stinner han stäner och stankar;
där han sitter, ej veet hvad han talar, veemar och ählas.
Pijgorna lee där i vrån, och drängiarne smystra [småle] på golvet.
Barnen gråtande löpa med roop: O, möme, sij busen!
Meningen har här varit att ge en bild av rusets vederstygglighet, men
av den tendentiösa teckningen har blivit en hel tavla av levande konkretion.
Intet sammanhang är allvarligt nog att försmå en drastisk vändning. En
lärd, han »vari doctor ell’ hete magister», som ej förmår styra sina ord
och seder,
»en sådan är olärd,
fast honom flödde latin öfver öronen ned opå skägget».
Ett sådant sätt att låta fantasien åskådligt gestalta goda lärdomar var
förut oanat. Därjämte är den moral, som Stiernhielm låter fru Dygd
förkunna, ganska skild från de gängse rimmeriernas torra katekesvisdom. Det
nya i »Hercules» är inte endast dess mäktiga patos utan också dess frihet
och vidsynthet.
Denna manligt fria livsuppfattning är det, som ger lyftning åt dikten
om Hercules vid skiljovägen. Som vi i tidigare sammanhang sett, var
Stiernhielm filosof med nyplatonsk orientering, och platonskt inspirerade äro
diktens ord om hur själen höjer sig från mörker och blindhet till ljus och
klarsyn. Dygden grundar sig å Gud men är också beroende av visdomen,
och visheten vinns endast genom »idkesamt arbet och yrkan». För
skaldens åskådning karakteristiskt är också, att äran så starkt framhäves som
mål för mänsklig strävan:
Gud han är ährornes Gud; Gudz ansichte lyser oss ähran.
Ähran är dygdenes root, och dygdenes grundval är ähran.
Dijt måtter all Gudz lag, der oss allom i sielfve naturen
fast inpräntat uti vår siäl och samvete lyser.
Till Stiernhielms karaktär hör vidare hans starka känsla för rätten.
Dygd består »i rättvijsa, där hvar och en sin rätt blifver ägnat», och den
»lijder ey arman man förtryckes af högmod och orätt». Och liksom för
Platon står högst bland de goda egenskaperna godheten själv, den ädla
mildheten och hjälpsamheten. Arghet och ondska kallade Stiernhielm all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
