Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åskådlighet, varmed Lucidor skildrar dryckeslagets hets, framstår med ej
mindre kraft än livfullheten i Bellmans teckning av »yran». Men olikheterna
äro också stora. Lucidor den olycklige hade ingenting av lättsinnet hos en
glad och sällskaplig själ men i desto rikare mått den inbundnes dystra
tungsinne.
1 den inre oro, som sökte sig utlopp i dryckesvisorna, ha även Lucidors
religiösa dikter sin upprinnelse. Tanken på döden och domen låg skalden
alltid nära. Döden förbyter kval i fröjd men är också en skrämmande makt
— ingen i vår litteratur har givit så skakande uttryck häråt som Lucidor.
I »It samtaal emellan döden och en säker menniskia» har det medeltida
dödsdansmotivet — vår tid känner väl detta bäst i den moderna
omdiktningen »Det gamla spelet om Envar» — bildat underlaget för en starkt
inspirerad skildring av den syndiga människans möte med den obevekliga
döden. Lika gripande är en mera psalmartad visa, visserligen färgad av de
uppjagade djävulsfantasierna under häxprocessernas värsta år men ändå
helt märkt av det självupplevdas realitet:
När jag sofver, dok ej huilar,
fast all sorg plä tå bli glömd,
sargas iag af satans pilar,
drömmer at iag är fördömd.
Satan raskar efter mig,
döden synes gräselig.
Ja, när iag mond’ vaken vara,
seer iag mig i samma fara.
Sin plats i vår kulturhistoria intar Lucidor inte som poetisk reformator
utan framför allt i kraft av sin ursprunglighet. Kan Stiernhielm kallas »den
svenska skaldekonstens fader», är Lucidor den förste svensk, på vilken man
helt och fullt kan tillämpa romanskaldens ord om »skaldernas stingsliga
släkte» (genus irritabile vatum). Hans sårbara känslighet kom honom att
förolyckas i en hård verklighet men kunde också i vissa stunder omsättas
i dikt, som bevarat sin livskraft genom sekler.
KAROLINERNAS RELIGIÖSA POESI.
Med Stiernhielm och hans skola hade poesien börjat tillmätas större
självständigt värde. Litteraturen hade blivit världslig och fått sig tillerkänd
betydelse just i denna egenskap. Detta innebär emellertid inte, att den
religiösa poesien skulle ha blivit försummad. Tvärtom upplever i själva verket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
