Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sophia Elisabeth Brenner »började redan
wid 4 års ålder at läsa, och kunde
tåm-meligen Latinska språket då hon war 10
år; men fullkomligen wid 18 dr, fastän
hon mäst stal sig til, och ej hade sd
di-recte Föräldrarnas tilstdnd, at lära
detsamma. Hon blev 1680 gift med dd
wa-rande Hof-miniatur-mälaren, sedermera
assessorn uti Kongl. Antiqvitets-Archive,
Elias Brenner. Han som sjelf lärd, fannt
snart hennes hog för främmande språk,
och hennes skicklighet för Poésie; han
upmuntrade och befordrade henne äfwen
på alt sätt i desse Wetenskaper; så at hon
snart med fullkomlighet kunde til Lärda
werldens förundran, skrifwa de bästa
Werser den tiden, på Swenska, Latin,
Fransyska, Italienska, Tyska, Spanska och
Holländska språken, och hwarom sd
månge Lärdas lof-skrifter, samt hennes
flere af Trycket utkomne Poetiska
Arbeten nogsamt wittna. Med sin man hade
hon 15 Barn, hwilkas skötsel och ett
wid-lyftigt hushdld, hon utom sina Wittra
nöjen, ändå hade tid och möda osparda at pd
utmärkt sätt wårda». — Kopparstick
(utsnitt) av E. Brenner. Kungliga biblioteket.
framstå som ett narrverk i all sin
intighet.
Runius och Holmström kunde i
en del av sina dikter uppvisa en
ganska otadlig språkform och en ledig
versbehandling — samma egenskaper
utmärkte också tidens kanske
populäraste tillfällighetsdiktare, Sophia
Elisabeth Brenner, numera mest känd
som den första kvinnan i vår
litteratur efter den Heliga Birgitta. Den
begynnande formella elegansen vid
århundradets början bör emellertid ses
i samband med nya litterära impulser
från utlandet. Stiernhielm med sin
skola var övervägande klassiskt
inriktad, och barockens diktare stodo
huvudsakligen i beroende av
Tyskland och Italien. Mot den karolinska
tidens slut trädde så de franska
inflytandena i förgrunden. Alltsedan
trettioåriga kriget hade Sverige haft
nära förbindelse med Frankrike, och
med det alltmer förfranskade
umgängeslivet inom landets högsta
kretsar följde, särskilt inom vissa
familjer, en växande förtrogenhet med
fransk kultur och fransk litteratur.
I fransk anda kom sålunda bl. a.
en till sällskapslivet knuten
tillfällig-hetspoesi att utvecklas. Redan hos
den vittre statsmannen Erik
Lind-schöld gör sig detta förnimbart, och
efter 1700-talets ingång blir hos t. ex.
Holmström och Runius den franska turnyren ännu tydligare. Längst når
J. G. Werwing i konsten att över bagateller forma elegant vers. Både till
innehåll och syftning äro väl hans dikter obetydliga — fransmännen själva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
