- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 5. Den karolinska tiden /
179

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

till, var boskapsskötseln
den viktigaste
näringsgrenen. Uppfödning av oxar
för export har gamla
traditioner både i Skåne och
Småland. Den var i Skåne
i första hand en
herrgårdarnas sak, ja,
oxförsäljningen utgjorde här under
den danska tiden adelns
viktigaste kontanta
inkomstkälla.

Oxarna användes först
ett par år som dragoxar
och kallades då gräsoxar
(d. v. s. betande oxar; det
danska græsse = beta).
Sedan sattes de på gödning
i stall och kallades då
stalloxar. När de blivit
tillräckligt gödda och nått
lämplig ålder (sex å sju
år) drevos de ned till
någon hamnstad och
överskeppades till utlandet, i första hand de nordtyska städerna. — Viktig var
även svinaveln. Ek- och bokskog taxerades i »svins ollon», d. v. s. så många
svin skogen kunde föda, när år med rik ollonskörd inträffade, i genomsnitt
vart tredje eller fjärde år. Skogsägare mottogo vid sådana tillfällen svin från
skoglösa byar för uppfödning under vintern. Ollondieten gav fläsket en speciell
karaktär, man talade om »ollonfläsk», vars smak kanske inte var allt för god.

Medan slätten led brist på trä av alla slag, förekom i skogsbygden en
livlig hemindustri med tillverkning av trävaror liksom även av
smides-varor. För dessa utgjorde de stora slättbygderna en god marknad, och
det var tack vare de kringfarande göingarnas gårdfarihandel, som
slättbygd och skogsbygd fingo den kontakt, som givit upphov till så många
historier. Ännu i dag ses »stiajyngen» (stegegöingen) ofta köra omkring
på de öppna slätterna i Skåne.

Samtidigt med att den korta jackan och de vida byxorna
efterträdde den äldre medeltida dräkten bland bönderna,
kom också en hatt av det snitt, som bonden här pä
bilden lägger högra handen på, i bruk. Under en rast i
arbetet bjuder hustrun sin man av den medförda
matsäcken och ölet ur stånkan (nedtill till höger). Detalj
ur y>Landt- och siö charta öfver siön Mälaren» från år
1689. — Kungliga biblioteket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/5/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free