Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Nomina agriculturæ rei eller åkerbrukzredhskapz nampn pd Öland och i Smal. Hökelka
(fig.). Höötiufwa (figg.). Lija (fig.), skära (jig.), refsa, rijfua eller harf (jig.). Åkerharf
(figg.). Trädstock (figg.). Resehäck år sd fatter (fig.) på wagner.» •— Facsimil ur //.
Rhezelius, »Monumenta runica» (F. c. 5). Handskrift. Kungliga biblioteket.
Med gödningen var det dåligt beställt, och vanligen gödslades endast
vete- och kornåkrarna, medan man i allmänhet ej underkastade sig det
besväret med rågåkern. Då kreaturen f. ö. togos in under tak sent på hösten
och ofta efter svältfödning under senvintern släpptes ut strax efter det att
tjälen gått ur marken, blev det också dålig tillgång på gödsel.
Bland övriga växtslag, som odlades, må nämnas linet, för vilket
bondhustrurna utvalde de hästa åkerstyckena. Varje större gård hade också ett
antal humlestänger. 1749 fann Linné humleodlingen i Stenbrohult och
Virestads socknar driven
till större höjd än på
något annat ställe i landet.
Åkrarnas skötsel var
dålig. Förutom en sparsam
gödsling, förekom en
uppluckring av marken med
årder — bland allmogen
användes här sällan plog,
ehuru den var vanlig t. ex.
i Östergötland —, harv
och hacka. Dikning och
Sldtter på äng med lie. Detalj ur en lantmäterikarta
från dr 1700. Kungliga lantmäteristgrelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
