Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Höodling är en mycket sen företeelse i lantbrukets historia — vinterfodret bestod av halm
och torkat, vildvuxet gräs, som insamlades pä ängar, myrar och i hagar, ja, t. o. m. i
skogen, där f. ö. även lövtäkt tillgreps för att åtminstone nödtorftigt trygga djurens
vinterföda. Transporterna voro ofta mycket långa, ej sällan över oländig och svår framkomlig
mark. Bilderna visa ett par olika, uråldriga metoder för höforsling i vårt land: till
vänen > höstabår» på hjul (Brönnestad, Skåne) samt till höger en s. k. »hävelbörda» (Dalarna).
ju förläningarnas och donationernas gyllene tid, och även om jordbruket
led under orostiderna, tillfördes det dock genom herremännens ökade
jord-besittningar ofta dugande krafter och rationellare drift. A andra sidan
råkade den självägande bondeklassen mångenstädes i en prekär situation
och blev beroende av slott och herrgårdar. Som exempel på denna
utveckling kan nämnas Kronobergs län, där herremännens jord (enligt P. Vejde) på
5 år fördubblades, så att den 1651 utgjorde mer än 74 % av hela länets. Ett
karakteristiskt drag hos herrgårdarna var, att deras jordbruk ofta
sammankopplades med allehanda småindustrier, till vilka jorden, skogen och
boskapen fingo lämna råmaterialet. Det arbete, som utfördes på adelns åkrar,
vid kvarnarna och tegelbruken lämnades till stor del av torparklassen, som
under denna tid var stadd i stark ökning.
Östgötaslätten, en av vårt lands främsta jordbruksbygder, företedde stora
likheter med Mälarbygden. Båda områdena voro under det här
behandlade tidsavsnittet inriktade på spannmålsproduktion. Från Östergötland
avyttrades sålunda tidvis säd bl. a. till Tyskland. En stor del av
Mälar-området sålde sin spannmål till det bruksidkande och boskapsskötande
Bergslagen. Inom båda områdena var boskapsstocken relativt liten i
förhållande till åkerarealen och betes- och ängsmarkerna alltför små och ofta
vanskötta. Det klagas här allmänt över brist på foder och gödsel; och under
1600-talet och större delen av 1700-talet sker ingen större ökning av boskaps-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
