Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Fahlu Koppar-Grufwa åt östra sidan» — med uppfordringsverk och andra
gruvbygg-nader; den stora byggnaden till höger med tornhuven är »bergmästaregården»; längst till
höger i bakgrunden skymtar en del av staden Falun. — Laverad pennteckning av Erik
Dahlberg 1700. Kungliga biblioteket.
FRÅN GRUVOR OCH BRUK.
AV T HEDE PALM.
»Eftersom Gud Allsmäktig haver detta vårt kära fädernesland och
kungarike ymnigt välsignat med många och åtskilliga sköna metaller och
bergverk, enkannerligen med järnmalm, vilken nu i sådan myckenhet fås, och
järnbruken med sådan iver och allvar fortsatta bliva, att riket därav till en
god del haver sin styrka och medel, bergslagerna sin goda näring, och
hushållen sina tarver och nödtorfter; därtill med så äro ock nu järnbruken
nästan det förnämsta fundament till köpenskapen i riket, varigenom var
och en handelsman kan både ut- och inrikes sin handel och vandel driva, så
hava våra förfäder, höglovlige Sveriges konungar ... sådant betraktandes
låtit sig högst vara angeläget att befordra och fortsätta ett sådant hälsosamt
verk uti sitt lopp.»
Detta är ingressen till en kunglig förordning 1639, utfärdad av drottning
Kristinas förmyndarregering. Den sammanfattar ganska uttömmande
bergsbrukets betydelse och ställning i 1600-talets Sverige. I en punkt, som skall
påpekas nedan, ger den en sannare uppskattning av de faktiska
förhållandena, än man vanligen finner i skrifter från den tiden.
I en annan punkt överdriver den. Bergsbruket gav knappast »till en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
